Julkalender om lärande och undervisning.
Som ett alternativ till chokladkalendrar, Greveholm, Jesus och psalmer finns det nu en icke-konfessionell julkalender som är laddad med luckor om Synligt lärande, John Hatties forskning, inspiration och utmaningar för lärare.
I helgen inleder vi adventstiden, vi hänger kanske upp stjärnor och sätter
fram ljusstakar som vi fyller med mossa och små svampar, vi börjar så smått
förbereda oss för julen som kommer farande med ljusets hastighet
(adventsljusets...). Som ett alternativ till detta vill jag bjuda på ett antal
luckuppningar om något helt annat.
Fredagen 23 november satt jag med
flera hundra andra skolutvecklingsintresserade i Stockholm och lyssnade på John
Hattie, skolforskare och professor från Nya Zeeland, James Nottingham, Pernilla
Lundgren och några andra som brinner för synligt lärande. Samma dag kom Hatties
andra bok ut på svenska: Synligt lärande för lärare. Den är
en fortsättning på hans bok Visible learning som kom 2009 och
satte igång en av de största debatterna i modern tid om vad som verkligen
påverkar elevers resultat. På svenska finns en överättning av det viktigaste i
Visible learning att läsa här.
Mina
förväntningar på dagen var mycket höga, ända sedan Visible learning kom 2009 har
jag varit fängslad av och ständigt återkommit till de olika faktorerna, vilka
som visar sig vara viktiga och vilka som inte är det. Jag har många gånger
diskuterat detta med många kollegor, både i Höör och på andra ställen. Som några
kanske minns hade jag en genomgång på Sätoftaskolan på en fortbildningsdag i
mars 2011, flera gånger har jag bloggat om Hatties resultat här på skola
2011-bloggen och på matteutvecklingsbloggen. Inlägg om Hattie 1 2 3 4 5
Ju mer jag läser och
tänker, desto kristallklarare kommer några saker till mig, och när jag nu skulle
få höra forskarens egna tankar kring Synligt lärande, var jag lite orolig att
jag hade för höga förväntningar. Efter första passet var jag mycket upprymd, det
kändes som om de saker han tog upp var just det jag uppfattat som det
viktigaste, han uttryckte hur viktigt det är att eleverna har en klar bild av
målen, att vi förklarar tydligt "what success looks like" och att det är viktigt
med feedback i två riktningar, höga förväntningar och en strukturerad
undervisning, något den senaste boken tar upp i detalj hur man kan arbeta med.
Allt eftersom dagen gick blev jag tystare och tystare, tankarna snurrade
och i huvudet spelades det upp olika scener, undervisning som var precis så
tydlig som Hattie pratade om, lärare som passionerat kommer till jobbet varje
morgon, bygger relationer med eleverna, är uppriktigt intresserade av hur
lärandet går, designar lektioner, aktiviteter, bedömningssituationer och arbetar
med formativ undervisning. Men jag såg i huvudet också trötta lärare som känner
sig som om Lgr11 och alla skriftliga omdömen dragit undan mattan under deras
fötter, hur mycket de än jobbar hinner de aldrig med, de går dåligt förberedda
till lektioner som inte ens de själva tycker är särskilt roliga eller
engagerande. De har svårt att bygga relationer med eleverna som de upplever som
okoncentrerade och ointresserade av skolarbetet. De hittar inte tiden att ändra
på sina prov och arbetsuppgifter, trots att de känner att de ger ett dåligt
underlag för de nya bedömningarna vet de inte riktigt hur de ska göra
istället...?
Till dig som känner att du är nyfiken på den undervisning
och den bedömningspraktik som växer fram i forskningen och våra styrdokument, du
kanske mötte den nya läroplanen och forskningsresultaten med ett stort
halleluja, det är så här du alltid har tänkt och gjort. Men också till dig som
snart inte orkar med världens bästa jobb längre vill jag nu lämna 24 "luckor" i
en adventskalender, som kommer att handla om det jag fastnat mest för i Synligt
lärande. Hoppas du kan få någon inspiration och några utmaningar, tillsammans
kan vi säkert fånga in många av de aspekter som leder till lärande inte bara för
eleverna utan också för oss själva. Jag hoppas att du som rektor också tar detta
till dig på ett särskilt sätt, du har ett ansvar som pedagogisk ledare på din
skola, kanske kan du tapetsera lite i lärarrummet med de inlägg du känner
träffar er i magen...
På fredag (30 november) kommer jag att öppna de
första 2 luckorna här på bloggen, eftersom jag förutsätter att du inte läser på
helgen, sedan kommer det en lucka varje dag, förutom på fredagar då det kommer
tre luckor (för helgen).
När jag satt på tåget hem från Stockholm hade
jag ett litet krig i huvudet, jag satt och klämde på den nya boken, men jag
orkade inte öppna den, det var så många intryck och tankar, så mycket
förhoppningar och tankar kring hur jag skulle kunna berätta om det jag hört för
alla er därhemma.
Han var inte så stilig, den där Hattie, han såg rätt
"sleten" ut, han pratade med en ganska obegriplig vinande dialekt, men det han
sa, var i sin enkelhet så rätt och viktigt att jag där och då bestämde mig för
att aldrig mer nöja mig med halvdåliga lektioner, halvtaskiga relationer, låga
förväntningar, gnäll om små resurser, diagnosjakt och obegripliga
undervisningsmål. Mina elever är värda det bästa - de faktorer som ligger över
0.40 och det är jag som lärare också!
Och det där med att jag hade höga
förväntningar... det gjorde jag helt rätt i att ha, och de överträffades med
råge.
Christel Jansson, matematik- och skolutvecklare i Höörs kommun
onsdag 5 december 2012
Viktiga nyheter för matematiklärare
För ett par veckor sedan kom det en rapport från Skolverket som heter Utökad undervisningstid i matematik
Inte helt oväntat innehåller den information om just utökad undervisningstid i matematik. I årskurs 1 till 3 ska barnen få 1 timme mer matte i veckan. Rapporten innehåller en utmärkt bakgrund från forskningen till varför detta kommer att vara effektivt och det ges också konkreta exempel på vad den utökade tiden ska användas till för att det ska få effekt:
I TIMSS identifieras tre kognitiva förmågor:
Läs denna!
Inte helt oväntat innehåller den information om just utökad undervisningstid i matematik. I årskurs 1 till 3 ska barnen få 1 timme mer matte i veckan. Rapporten innehåller en utmärkt bakgrund från forskningen till varför detta kommer att vara effektivt och det ges också konkreta exempel på vad den utökade tiden ska användas till för att det ska få effekt:
- Det är viktigt med en varierad undervisning. Fortfarande är det alltför mycket tid som används till att eleverna sitter och jobbar med uppgifter i matteboken och läraren går omkring och hjälper till.
- Lärare behöver anknyta det som händer i matteklassrummet till vardagen och livet utanför skolan.
- Kommunikationen i klassrummet är avgörande för elevernas lärande, samtal där både lärare och elever är aktiva är en effektiv väg att utveckla de matematiska förmågorna, enligt både Per-Olof Bentley och LiliAnn Kling Sackeryd, som är ansvariga för forskningsbakgrunden i rapporten.
- Det är viktigt att identifiera de områden där svenska elever har sämst resultat. Det visar sig vara inom geometri och algebra.
- Det är viktigt att vi i de tidigare skolåren lägger kraften på att eleverna utvecklar baskunskaper i matematik, som de sedan kan bygga vidare på. Per-Olof tar ett exempel för att förtydliga detta. Om en elev inte förstått likhetstecknets betydelse, något man arbetar med tidigt, får detta stora konsekvenser och elevens möjligheter att utvecklas senare blockeras.
I TIMSS identifieras tre kognitiva förmågor:
- att tillämpa sin kunskap och begreppsförståelse för att lösa ett problem
(de svenska eleverna låg här under genomsnittet, både i åk 4 och 8) - att ha kännedom om ämnesfakta, begrepp, verktyg och procedurer
(de svenska eleverna i åk 4 låg under genomsnittet, eleverna i åk 8 låg på genomsnittet) - att resonera i en ny situation
(svenska elever i åk 4 är ganska bra på detta, elever i åk 8 ligger under genomsnittet)
Läs denna!
Etiketter:
rapport,
skolverket,
utökad undervisningstid tid matematik.
Bättre och bättre i matematik
Building professional capability in schooling improvement
Jag (Christel) sitter nu på tåget hem från Stockholm efter två intensiva dagars konferens för 325 matematikutvecklare och rektorer. Föreläsningar, gruppdiskussioner och erfarenhetsutbyte har fyllt dagarna och nu snurrar det i huvudet av idéer och tankar.
Den föreläsare som rest längst var utan tvekan Helen Timperley som till vardags arbetar som professor vid universitetet i Auckland, Nya Zeeland. Där arbetar hon tillsammans med John Hattie, kanske en mer välkänd skolforskare. De har flera gemensamma forskningsfokus, inte minst kring olika former av feedbacks betydelse för elevernas lärande.
BILD TIMPERLEY
Jag (Christel) sitter nu på tåget hem från Stockholm efter två intensiva dagars konferens för 325 matematikutvecklare och rektorer. Föreläsningar, gruppdiskussioner och erfarenhetsutbyte har fyllt dagarna och nu snurrar det i huvudet av idéer och tankar.
Den föreläsare som rest längst var utan tvekan Helen Timperley som till vardags arbetar som professor vid universitetet i Auckland, Nya Zeeland. Där arbetar hon tillsammans med John Hattie, kanske en mer välkänd skolforskare. De har flera gemensamma forskningsfokus, inte minst kring olika former av feedbacks betydelse för elevernas lärande.
BILD TIMPERLEY
Timperley
(Nya Zeeland), Kaser och Halbert (Canada) håller på med en modell för
skolutveckling som de kallar utredningsspiralen.
Källa: http://noii.ca/PDF/spiral/spiral-2012.pdf
Källa: http://noii.ca/PDF/spiral/spiral-2012.pdf
Fas 1 KARTLÄGGNING
Denna fas handlar om utredning av situationen som
den är, samla in rätt data att utgå från i förbättringsarbetet.
Without evidence, you are just another person with an
opinion. (Andreas
Schleicher, OECD)
Scanningen har ett brett perspektiv på hela
lärsituationen och man utgår från eleven, familjen och de professionella i
skolan.
To create powerful learning environments for ALL
learners, we need to weave indigenous ways of knowing with strong
evidence-informed practices and innovative and imaginative approaches. In
scanning, we want to find out what is happening for learners in each of these
areas.
Fas 2 FOKUSERA
I denna fas analyserar man material från scanningen
och försöker hitta styrkor-problem och utmaningar. Här ger man rådet att man
inte ska utgå från att man vet utan ställa sig frågorna:
Hur vet vi? Är det viktigt?
Hur vet vi? Är det viktigt?
Fas 3 UTVECKLA EN FÖRANING OM VAD SOM LETT FRAM TILL
SITUATIONEN
Hur bidrar de professionella i skolan till både det
som fungerar bra och det som inte gör det? Här måste vi öppna upp tänkandet och
hitta möjligheter, inte leta syndabockar. Hur skapar vi en miljö som präglas av
nyfikenhet istället för försvar?
Vi ska bara se till de faktorer vi har möjlighet att
påverka, inte skylla på föräldrar, systemet, eleverna själva eller andra.
Fas 4 DET NYA PROFESSIONELLA LÄRANDET
Vad är det vi behöver lära oss och hur kan vi lära mera?
Vad är det vi behöver lära oss och hur kan vi lära mera?
Professionellt lärande är skolans kärnverksamhet,
och syftet till att eleverna befinner sig i skolan är deras behov av lärande.
Professional learning take places through multiple
opportunities, over time, in an atmosphere of trust and challenge. Professional learning is not a
one-shot wonder.
Vad behöver vi lära oss mer om? Finns det skolor vi
kan lära av eller tillsammans med? Vad är det mest evidens-baserade aktuella
tänkandet inom området? Hur kan vi ta reda på vad som fungerar för oss, att de
strategier vi väljer är vetenskapligt grundade och fungerande för vår
verksamhet?
Hur ska vi
designa vår skola för professionellt lärande, hur ska vi bygga in många
möjligheter för lärande i skoldagarna?
Hur ska vi bli säkra på att alla, ledare, lärare och
annan personal i skolan har stöd i sitt lärande?
Fas 5 KOMMA IGÅNG OCH GÖRA SAKER ANNORLUNDA
För att göra på ett annorlunda sätt behöver man
djupa kunskaper och förståelse kring varför en del saker är mer effektiva än
andra. Det handlar inte bara om att pröva nya sätt. Effekten av det nya ska
mätas genom sin inverkan på dem som lär sig, elevernas resultat och lärande.
Här behövs massor av tid för kollegiala samtal, öppna klassrumsdörrar och
reflektion.
Fas 6 KONTROLLERA OM VI GJORT TILLRÄCKLIGT
ANNORLUNDA
Ibland har lärare ändrat sin undervisning radikalt,
men det har inte alltid påverkat elevernas resultat eller lärande.
It must be good because I have done it. (Timperley) Det
är bara bra om det är bra för elevens lärande.
Vi kontrollerar om effekten, nöjer oss bara om
effekten är mycket god för alla elever, inte om det blir lite bättre för några
få. Bedömning blir ett verktyg för att ta reda på om undervisningen varit
effektiv och vad som kan förbättras. Kontroll bör inte ske i slutet av
processen utan vara regelbunden så att justeringar kan ske längs vägen.
Vilka bevis ska vi leta efter för att se om vi gör
annorlunda? Hur ofta ska vi kontrollera?
Vad
händer för våra ”learners”?
Hur
vet vi det?
Varför
är detta viktigt?
Etiketter:
skolutveckling,
Spirals of inquiry,
Timperley
Vad händer kring Matematiklyftet?
Under detta läsår pågår Matematiklyftet på ett antal pilotskolor i Sverige, de som ligger närmast oss är Lomma, Malmö och Trelleborg. Lista här.
Informationen om Matematiklyftet är ganska begränsad, men det jag har läst mig till och hört på konferens för matematikutvecklare kan sammanfattas:
Arbetet i varje del är uppdelat på fyra moment: A, B, C och D. I praktiken innebär det enskild läsning av texter och att se på film samt att reflektera och notera, dessutom innefattar det kollegialt lärande, gemensam planering av aktiviteter, genomförande av dem i klass samt gemensam uppföljning.
I moment A ska var och en förbereda sig inför det gemensamma arbetet. I de flesta delar handlar det om att läsa ett antal texter, ibland att se en film. Några texter är obligatoriska, medan andra är förslag för den som vill fördjupa sig.
Moment B
I moment B samlas hela gruppen för gemensamt arbete. Tiden fördelas mellan att diskutera de lästa texterna och att planera för en aktivitet som sedan ska genomföras med eleverna. En viktig del av Matematiklyftet är att stödja kollegialt lärande där ni tillsammans utvecklar undervisningen genom att diskutera de aktiviteter ni planerar, ger varandra råd, förslag och delar med er av kunskaper och erfarenheter.
I moment C ska aktiviteten genomföras i klassen. Till detta hör också att göra noteringar, som sedan ska följas upp i det avslutande momentet. Mer om noteringar finns att läsa i del 1. Om ni har möjlighet att besöka varandras lektioner, för att exempelvis se hur en aktivitet kan fungera med andra elever, är det naturligtvis bra men inte något krav.
Moment D är återigen ett gemensamt tillfälle då ni diskuterar erfarenheterna från den genomförda aktiviteten och återkopplar till de lästa texterna. Diskussionen sammanfattas i ett par korta gemensamma punkter som sparas. I den sista delen (del 10, moment D) ska hela modulen sammanfattas och då kommer alla anteckningar till användning.
"Ett mål för Matematiklyftet är därför att insatsen ska sätta igång en process som inte stannar av bara för att insatsen avslutats. Mycket erfarna och kompetenta lärare kan bli ännu bättre. Och nyutexaminerade lärare är inte ”färdiga”, de har bara fått sitt körkort så att de kan börja utvecklas på allvar. Det finns alltid mer att lära!" (Helenius & Mouwitz, 2012)
Skolverkets tidsplan (preliminär) för läsåret 2013-14 KOMMER ATT UPPREPAS I TRE ÅR
Informationen om Matematiklyftet är ganska begränsad, men det jag har läst mig till och hört på konferens för matematikutvecklare kan sammanfattas:
- Det har startats upp en lärportal som kommer att vara central för hela satsningen. Den hittar du här.
- Bakgrunden till matematiksatsningen är vikande resultat i matematik för svenska elever, att undervisningen är alltför präglad av alltför mycket individuellt arbete och att eleverna inte erbjuds möjlighet att utveckla alla förmågor.
- Skolverkets sida om matematiklyftet, här finns bland annat regeringsbeslutet.
- Utbildningssatsning för rektorer och lärare som undervisar i matematik.
- Statsbidrag kan sökas för handledare och lärare i grundskola, gymnasium och vuxenutbildning.
- Fortbildningen bygger på kollegialt lärande mellan matematiklärare med stöd av matematikhandledare.
- Förskolans och förskoleklassens lärare kan ta del av anpassade moduler på lärplattformen men statsbidrag kan ej sökas.
- Modulerna är uppdelade i 1-3, 4-6 och 7-9 och efter det centrala innehållet, inom varje modul som tar ungefär en termin att genomföra finns rubrikerna:
- Ansvariga för att ta fram modulerna är NCM och de olika lärarutbildningshögskolorna.
Arbetet i varje del är uppdelat på fyra moment: A, B, C och D. I praktiken innebär det enskild läsning av texter och att se på film samt att reflektera och notera, dessutom innefattar det kollegialt lärande, gemensam planering av aktiviteter, genomförande av dem i klass samt gemensam uppföljning.
I moment A ska var och en förbereda sig inför det gemensamma arbetet. I de flesta delar handlar det om att läsa ett antal texter, ibland att se en film. Några texter är obligatoriska, medan andra är förslag för den som vill fördjupa sig.
Moment B
I moment B samlas hela gruppen för gemensamt arbete. Tiden fördelas mellan att diskutera de lästa texterna och att planera för en aktivitet som sedan ska genomföras med eleverna. En viktig del av Matematiklyftet är att stödja kollegialt lärande där ni tillsammans utvecklar undervisningen genom att diskutera de aktiviteter ni planerar, ger varandra råd, förslag och delar med er av kunskaper och erfarenheter.
I moment C ska aktiviteten genomföras i klassen. Till detta hör också att göra noteringar, som sedan ska följas upp i det avslutande momentet. Mer om noteringar finns att läsa i del 1. Om ni har möjlighet att besöka varandras lektioner, för att exempelvis se hur en aktivitet kan fungera med andra elever, är det naturligtvis bra men inte något krav.
Moment D är återigen ett gemensamt tillfälle då ni diskuterar erfarenheterna från den genomförda aktiviteten och återkopplar till de lästa texterna. Diskussionen sammanfattas i ett par korta gemensamma punkter som sparas. I den sista delen (del 10, moment D) ska hela modulen sammanfattas och då kommer alla anteckningar till användning.
"Ett mål för Matematiklyftet är därför att insatsen ska sätta igång en process som inte stannar av bara för att insatsen avslutats. Mycket erfarna och kompetenta lärare kan bli ännu bättre. Och nyutexaminerade lärare är inte ”färdiga”, de har bara fått sitt körkort så att de kan börja utvecklas på allvar. Det finns alltid mer att lära!" (Helenius & Mouwitz, 2012)
Skolverkets tidsplan (preliminär) för läsåret 2013-14 KOMMER ATT UPPREPAS I TRE ÅR
- Jan 2013 Ansökan görs (antal lärare/skolor)
- Feb-mars 2013 Kommunen får besked om hur många handledare de kan söka statsbidrag för
(ca 1 handledare på 20% per 20 lärare) - Mars-april 2013 Huvudman utser handledare
- April-maj 2013 Utbildning för rektorer och handledare (Stockholm)
- Juni 2013 Kommunen får statsbidrag
- Aug 2013 Lärares fortbildning startar
- Aug 2013-maj 2014 Lärares fortbildning fortsätter, fortsatt utbildning för rektorer och handledare.
- juni 2014 Lärares fortbildning avslutas
- Sep 2014 Uppföljning, statsbidrag
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)