lördag 24 januari 2009

Rush hour


Ett spel som jag har funnit mycket roligt och användbart är Rush hour från ThinkFun. Det är ett litet bordsspel som man spelar ensam. Det går ut på att man placerar ut ett antal små platsbilar enligt ett uppdragskort (olika svårighetsgrader) och sedan flyttar dem i tur och ordning så att den röda bilen kommer ut genom öppningen.
Spelet tränar koncentration, arbetsminne (liknande schack), logik, minne - allt mycket viktigt för matematiken. Dessutom blir många snabbt bitna och vill utmana sig själva att klara svårare och svårare uppdrag. På hemsidan kan du spela Rush hour och flera andra spel från företaget online också. Spelen kan köpas här.

Boktips

Hjärngympa och kluringar
3 x 33 problem att bita i Marie Agrell Liber
88 nya mattenötter Volker Pöhls Brain Books
Hjärngympa red. Karl Norlinder Känguru
Klart smart Paul Sloane & Des MacHale Brain Books
Nöjesmatematik Kimmo Eriksson & Stig Rydh Liber
Träna hjärna Dieter & Gita Krowatschek Brain Books
Finurliga figurer Ivan Moscovich Bonniers (1987)
Den magiska triangeln Michael A. Dispezio Brain Books (2000)
Tankenötter Stefan Livstedt Info Books (1989)
De sex äpplena Paul Soane/ des Mc Hale Brain Books (1992)
Klassiska klurigheter Verner Lindblom ICA Bokförlag (1992)

Rika problem och öppna uppgifter
Rika matematiska problem Kerstin Hagland mfl Liber

Matematikbiennalen i Stockholm 2008


KONCENTRATIONSLÄSNING I MATEMATIK
Lite nya tankar fick vi som lyssnade på lärare från Tunaskolan i Luleå när de berättade om sitt projekt med koncentrationsläsning i matematik år 7-9. De läste till exempel all geometri i år 7. Fördelarna måste vara att eleverna kommer in i området ordentligt, slipper uppbrotten när de börjat förstå. Det vi funderar över är vad som händer om elever kommer inflyttande eller flyttar till annan skola?

MATEMATISKT ENGAGERANDE UPPGIFTSFORMULERINGAR
John Mason och Anne Watson höll en mycket tankeväckande timmesföreläsning på temat: Matematiskt engagerande uppgiftsformuleringar. De är båda engagerade i förbättrad matematikundervisning, arbetar med lärarutbildning i England och deras motto är att alla elever tänker matematiskt.
De påminde om att kommunikationen mellan elev och lärare är mycket viktig för lärandet. Lärandets fokus kan skifta beroende på hur en fråga är ställd eller en uppgift är formulerad, detta blev vi mycket medvetna om när vi fick prova på att lösa olika slags enkla uppgifter. Min egen reflektion var att genom att fånga matematiken i vardagen, hitta det gränssnitt som eleverna upplever som svårt, kan man leda eleverna till att de själva generaliserar och ser samband som de kan tillämpa vidare. Ett exempel var:
Vilket tal ligger mitt emellan 28 och 34?
Snart kommer eleven på att det är 31.
Nästa fråga om eleven har svårt att förstå decimaltal: Vilket tal ligger mitt emellan 2,8 och 3,4?
Med hjälp av det som elevn redan vet kan han(hon närma sig det nya, svårare. GENIALISKT!!
Frågor man kan ställa till sig själv:
1. Vilka generaliseringar kan eleven göra av denna uppgift?
2. Vilka överraskningar bjuder uppgiften på? (Vilka aha-upplevelser?)
3. Vilka slutsatser kan man dra?

Titta på en PowerPoint-presentation från föreläsningen här. De ger gott om exempel på bra uppgifter.

Jag var och lyssnade på Maria Lindroth och Per Berggren från Kul Matematik, de pratade om hur man kan utgå från ett A4-papper och utveckla taluppfattning. Läs mer här eller i Nämnaren.
Samma föreläsare pratade också om vilka vinster man kan ha av att arbeta med laborativt material, många goda idéer finner du här.Berggren och Lindoth har en hemsida http://www.kulmatematik.com/ där de bland mycket annat beskriver hur man kan jobba med mattegömmor.
De tycker att ledorden LIVSGLÄDJE, SOCIAL KOMPETENS, RESPEKT, TRYGGHET och KUNSKAP ska styra matematikundervisningen.

Vi var och lyssnade till Håkan Johansson från Didaktikcentrum som berättade om MUS (Matematik Utvecklings Schema). Detta är motsvarigheten till LUS (Läs Utvecklings Schema).
Detta är inget diagnosmaterial, det finns det gott om andra. Det är ett utvecklingsschema som efter en snabb scanning ger besked om:
- var i sin utveckling eleven befinner sig
- var eleven behöver befinner sig i en viss fas av sin utbildning
Läs mer om MUS här. Du hittar de olika stegen och resultatblanketter, så du kan testa det själv i din klass.
Mina reflektioner utifrån att ha läst igenom materialet och hört föreläsningen är att det inte är så enkelt att ta "målfoto" av elevers matematikutveckling. Den är inte linjär, och den har så många dimensioner.

Matematikutvecklarträff i Stockholm 30 januari 2008 om nya målen år 3, webbmatte, ROSE mm

Christel berättar från träff för matematikutvecklare i Stockholm:

Pia Enochsson, generaldirektör för Myndigheten för skolutveckling berättade att de håller på att ta fram ett inspirationsmaterial i matematik för förskolan. Hon berättade också att Myndigheten för skolutveckling kommer att omorganiseras från 1 oktober 2008. Då kommer de 11 myndigheterna under utbildningsdepartementet att bli 3. Det kommer en ny myndighet för inspektion av skolor, det som idag ligger under Skolverket. Mer om detta lär vi få höra inom kort!

WEBBMATTE
www.webbmatte.se är en resurs på nätet som varmt rekommenderas. Där finns exempel, genomgångar, uppgifter och videofilmer inom områdena taluppfattning, mätning, rum och geometri, mönster och samband samt statistik och sannolikhet för skolår 6-9. Allt detta på svenska, arabiska, persiska, ryska, somaliska och spanska. Gymnasiets A-kurs finns också på några språk. Under 2008 kommer det även på engelska och polska. Tänk på att detta kan vara en vikig resurs för föräldrar som vill hjälpa sina barn med matematiken. Materialet innehåller också en stor samling länkar till andra matematiksidor på Internet.
Mats Westin och Fredrik Wall som utvecklar sidorna berättade att matematik på både modersmålet och svenska ger större möjligheter till förståelse och på sikt måluppfyllelse. Han tog upp att i snitt 1 av 7 elever i grundskolan har utländsk bakgrund. Av dem når 1 av 3 inte målen för godkänt i matematik. Flera föreläsningar på matematikbiennalen tog upp modersmålets betydelse för matematikinlärning. Om du är intresserad så kontakta mig, så kan du få del av dokumentationen.

NYA MÅLEN ÅK 3
Niklas Westin från Skolverket som arbetar med att ta fram de nya målen i matematik för år 3 var på plats och berättade om processen och kort om innehållet i de nya målen. När de presenterades i juni fick arbetsgruppen massiv kritik och ny tid på sig för att göra målen ”mindre luddiga”. Bara tydliga mål kan vara underlag för bedömning. På
Skolverkets hemsida kan man läsa mer om målen, själva förslaget och där skriver man att det är tänkt att målen ska börja användas från höstterminen 2008, och att de nationella proven som mäter mot dessa mål ska ges första gången vårterminen 2009.Ska man kort beskriva hur de nya målen är upplagda så beskrivs först fem matematiska förmågor som eleverna ska ha, sedan sju innehållsmål, viktiga områden. Det nya är att mer exempel ges på vad som är kunskaper inom varje område. Niklas Westin berättade att översynen av övriga kursplaner kommer att läggas upp på liknande sätt, alltså mer styrt innehåll, men fortfarande med frihet till oss lärare att utforma undervisning som gör att eleverna kan nå målen. Han poängterade att målen skrivs med tanken att i stort sett alla ska ha möjlighet att nå dem. Han sa att tidigt utanförskap leder till ökat ointresse, svårigheter och sämre måluppfyllelse. Så fort de nya målen tagits kommer det att starta en implementering på skolorna. Kontaktpersoner från varje skola bjuds tillsammans med skolchefer till en informationskonferens i maj 2008. Det ska också tas fram ett digert kommentarmaterial till målen som ska vara grunden för bedömning och till hjälp för lärare som ska använda dem.På frågor från oss som var med på konferensen svarade Niklas att reformen av kursplaner för hela grundskolan ska vara klart till höstterminen 2010.

ROSE-UNDERSÖKNINGEN VAD ÄR UNGDOMAR INTRESSERADE AV?
Konferensen fortsatte med en mycket intressant genomgång av resultaten i undersökningen ROSE (The Relevance of Science Education). Det internationella ROSE-projektet undersöker 15-åringars intresse, erfarenhet och attityd till naturvetenskap och teknik. Den svenska delen av ROSE visade att det är stor skillnad mellan vad ungdomarna är intresserade av, vad det tycker är viktiga kunskaper och vad vi arbetar med i skolans NO/teknik-undervisning.
Detta intresserar eleverna:1. Hur man ska träna för att hålla kroppen i form2. Hur det känns att vara tyngdlös i världsrymden3. Varför vi drömmer när vi sover och vad drömmarna kan betyda4. Möjligheten att det kan finnas liv utanför jorden5. Hur olika narkotiska preparat kan påverka kroppen….Men inte detta:104. Rengöringsmedel och tvål, och hur de fungerar105. Hur växter växer och förökar sig

Visste borde vi använda denna kunskap när vi planerar NO-undervisning och även undervisning i andra ämnen? Läs mer på Myndigheten för skolutvecklings
hemsida om projektet.


PISA 2006 och andra undersökningar- en sammanfattning
Vart tredje år görs en utvärdering av femtonåringars kunskaper inom läsning, matematik och naturvetenskap, ett av områdena undersöks mer ingående varje gång. År 2006 fokuserade man på naturvetenskap, men även de andra ämnena undersöktes. Sedan 2003 har svenska elevers kunskaper i matematik försämrats, från att ha legat över medel till att ha hamnat på medel. En intressant sak som mäts i PISA är hur eleverna skattar sina kunskaper. Väldigt många tycker att matte är ett viktigt ämne, men få tycker att det är roligt. Jag har sammanställningar av resultaten i PISA, säg till om du vill låna och läsa. Det finns material på nätet om det
här.
Astrid Pettersson från PRIM-gruppen pratade också om PISA-resultaten. Hon visade på att Finland (som vi nu blivit vana vid) ligger långt bättre än vi, men även Danmark har "gått om". Om man sätter de svenska elevernas kunskaper under luppen ser man att mellan 2000 och 2003 blev de svaga eleverna sämre, de senaste åren (2003-2006) har även de högpresterande blivit sämre. De områden i matematiken som vi fortfarande är bra på är det som läroböcker handlar om: taluppfattning, statistik och sannolikhet. Vad som är positivt är att våra elever säger att de trivs bättre i skolan än tidigare, att de tycker att de får bra stöd av sina mattelärare och intresset för matemetik och självkänslan i matematik är lite högre i vårt land än i OECD-genomsnittet i undersökningen. Det finns också mindre inslag av matematikängslan än i andra länder. Undersökningen
TIMSS visade också att de svenska eleverna har gott mattesjälvförtroende, att vi har mycket läroboksstyrd undervisning och att vi har förhållandevis få undervisningstimmar i matematik. NU-03-utredningen konstaerade också att sedan nittiotalet har matematikkunskperna försämrats, men eleverna har lika gott självförtroende, lite likt amerikanerna som tror att de kan även när de faktidkt inte kan det. Lärarkompetensen har sjunkit och ämneskonferenserna på skolorna har minskat.

Projekt matematikutveckling i Höör 2009 + projektplan

Myndigheten för skolutveckling och NCM (nationellt centrum för matematik) har fått i uppdrag av regeringen att höja kvaliteten i matematikundervisningen och ge bättre måluppfyllelse. Detta kan du läsa mer om här.
I Höörs kommun har detta hittills inneburit att jag, Christel Jansson har varit på ett antal träffar för Matematikutvecklare. Jag har dock inte haft någon nedsättning i min tjänst, därför har det inte funnits tid till så mycket som jag skulle vilja...
På träffarna har jag byggt upp ett kontaktnät med andra kommuners matematikutvecklare. Jag har också fått mycket inspiration och material som jag vill dela med mig av på denna webbplats.

Insatserna ska bygga på det arbete som redan genomförts, pågår och planeras i kommunen. Målsättning är att det skall finnas minst en matematikutvecklare i varje kommun. Deras huvuduppdrag är att:
- genomföra lokalt utvecklingsarbete - fungera som vägledare till forsknings- och annat inspirationsmaterial.


Under hela 2009 kommer vi att genomföra ett projekt för matematikutveckling i Höörs kommun, då har Christel Jansson och Ann-Christine Karlsson-Ström vardera nedsättning i sina vanliga tjänster med 10 % för att arbeta som matematikutvecklare, så nu ska det hända en del!


PROJEKTPLAN FÖR EN SATSNING PÅ MATEMATIKUTVECKLING
2009

PROJEKTORGANISATION

Projektledning

2 *0,1 pedagoger

Projektgrupp
Barn- och utbildningsnämndens matematikgrupp, i vilket det ingår pedagoger från de flesta rektorsområdena.

Uppdrag
Projektledningen ska

- samordna mattegruppen och handlingsplanen i matematik.

- delta i satsningen på matematikutvecklare.

-ha kontakt med lärare som arbetar med matematik på alla skolor och förskolor och bygga upp ett digitalt nätverk (hemsida + maillista) med enkelt nyhetsbrev varje månad.

- initiera nätverksträffar (2 tim x 1 tillfälle/termin) för olika åldersgrupper - om önskemål uppkommer - där deltagarna får dela sina erfarenheter och arbetssätt med varandra. Information om nyheter från NCM, Skolverket mm kring matematik.
- starta studiecirklar i ett aktuellt ämne, till exempel Små barns matematik (förskolan), efter önskemål eller att vara bollplank till en förskola eller skola som önskar bygga upp en matematikverkstad.

- medverka i arbetet med att utvärdera föreliggande projekt. En skriftlig utvärdering ska överlämnas till barn- och utbildningsnämnden efter projekttidens utgång.