Matematik och det nya medialandskapet

Christel var på ett spännande seminarium på Matematikbiennalen 2010:
Något som kändes aktuellt och spännande var de olika inslag som Thomas Lingefjärd (docent Göteborgs Universitet) och Per Jönsson (professor malmö Högskola) höll i kring matematik i mobiltelefoner och datorer. Dokumentation.
De pratade om att ungdomar idag alltid har möjlighet att vara uppkopplade via sina smartphones (mobiltelefoner med internet) och bärbara datorer, och att det finns massor av ny teknik att använda sig av för att fånga lärandet och intresset!
De berättade om hur YouTube används för att lägga upp små hemmaproducerade filmer och klipp, på både gott och ont. Det finns en webbplats http://www.wolframalpha.com/ där man till exempel kan skriva in en matematisk uppgift och få fram lösningar och svar blixtsnabbt. Bra om de fastnar i uppgifter hemma, mindre bra om de gör det under prov...
Lärande beror på tillgängliga mdie/resurser påminner föreläsarna om och de visar olika hjälpmedel som varit viktiga men spelat ut sin roll: Abakus, kulramen, räknestickan, tabeller. När är det slut på miniräknarens och linjalens tid? Och hur länge kommer det att vara rätt att använda rutigt papper? Detta kom på 1900-talet och varför har vi det? Alla tekniska hjälpmedel har alltid fruktats av lärare;-)
Många moderna media är mer interaktiva och utvecklar andra sätt att tänka och agera, exempel är dataspelen the Sims och World of Warcraft. Hur kan ungdomar så snabbt och lätt lära sig komplicerade saker när de spelar datorspel, och sedan ha så svårt med skolarbete? Per och Thomas beskrev feedbackmekanismer som gör eleverna engagerade.
James Paul Gee har skrivit en bok med bra faktorer listade. Läs en sammanfattning här och hela rapporten här. Skoluppgifter kan vara hämtade från verkliga livet, men datorspel "är" på riktigt. Nättidningen Science Daily tar upp att man genom att kombinera den gamla hederliga matteboken, papper, penna och nya media kan skapa en dialog och ett effektivt lärande i matematik. De framhåller också vikten av en engagerad lärare, som kopplar samman tekniken med innehållet.
Utmaningar som vi möter när vi går in med nya media i klassrummen, till exempel datorprogram, smartboard och mobiltelefoner är att eleverna ofta kan mer än läraren, man måste fundera på möjligheterna att göra överföringar rent mentalt (representationsövergångar) så att det upplevda leder till lärande och inte bara blir en häftig upplevelse. Detta måste vara balanserat mot vanlig undervisning, hur gör man detta, och hur undviker man social isolering där alla sitter vid varsin dator? Man måste också fundera över hur kunskaperna ska utvärderas och bedömas och hur det ska kopplas till nationella prov. En viktig fråga handlar om tillgänglighet så inte bara elever med de senaste smartphone-mobilerna kan delta utan alla.
Några användbara länkar till program:
Mobilestudy (gratis program där du kan göra flervalsfrågor och matematiska frågesporter och skicka till elevernas mobiltelefoner via bluetooth) Läs om detta i Nämnaren.
NCM håller på att lägga upp en digital webbportal för alla som vill använda den här sortens teknik i matematikundervisningen.
GeoGebra är ett gratis program för datorer och mobiltelefoner som kan användas till det mesta, till exempel illustrera negativa tal, fomler och koordinatsystem. Det känns som ett bra verktyg för att visa olika representationsformer, centralt i nya kursplanen. Det finns massor av matematikapplikationer till mobiltelefoner, smartboard och iPhone. GPS kan användas för att geotagga och göra spännande matematikrundor i stan och på skolgården. Mats Larsnäs deltog också vid ett seminarium, hans hemsida kan vara en väg vidare för dig som vill prova detta, jag är sugen på detta! Det finns också en intressant artikel i tidningen Datorn i utbildningen här.
(Christel)

Matematikutvecklarkonferens i Stockholm jan 2010

Tillsammans med ungefär 398 andra matematikutvecklare fick vi nyheter inom matte-Sverige på Älvsjömässan i Stockholm dagen före matematikbiennalen. Här kommer en sammanfattning av det viktigaste:

Anders Palm som arbetar som undervisningsråd på Skolverket berättade om den stora mattesatsningen där kommuner kan söka pengar för lokala utvecklingsprojekt. Det har vi i Höör gjort och i april får vi veta om vi får extra pengar till våra matematikverkstäder, till satsningar på extra intresserade elever och elever med annat modersmål än svenska som vi har sökt.

Läs mer om statsbidrag i matematik.
Helena Karis, också undervisningsråd på Skolverket berättade om de nya kursplanerna, att de låg ute på remiss fram till 5 februari, sedan kommer de att berbetas utifrån alla synpunkter som kommit in och lämnas över till regeringen 1 april. Enligt planeringen kommer de sedan att börja gälla läsåret 2011-12 och det kommer att satsas på en god implemnetering med bland annat ämnesansvariga. I vår kommun kommer vi att arbeta med detta också i ämnesgrupper, och arbeta ihop våra lokala mål med de nya så fort vi vet hur de kommer att se ut. Om du vill se hur det senaste förslaget ser ut kan du läsa här.

Peter Nyström från Umeå Universitet berättade om resultaten av TIMSS Advanced 2008, en internationell undersökning av elever på NV och T-programmens kunskaper i matematik och fysik när de lämnar gymnasiet. Dessa elever läser de högsta kurserna i matematik och förväntas fortsätta på matematiktäta program vid universitet och högskolor. Sverige var med i denna undersökning även 1995 och resultaten på dessa år har försämrats kraftigt. TIMSS 2008 rangordnar länder och där kommer Sverige nu på nionde plats av tio länder. Ryssland leder, följda av Nederländerna, Libanon, Iran, Slovenien, Italien, Norge, Armenien. Efter oss kommer Filippinerna. Det som man ska ta med i sin analys av dessa resultat är hur stor elevgrupp varje land har med i studien. Detta kallas täckningsindex och i t ex Ryssland är index 1,4 %, det betyder att 1,4 % av eleverna i åldersgruppen läser dessa matematikkurser. Svenska siffran är 12,8 % och högre siffror har bara Slovenien och Italien. Något som är intressant är att Slovenien lyckas utbilda 40,5 % av sina elever till samma nivå som vi lyckas med 12,8 %. Vad kan vi lära av dem?

Du som är intresserad av detta ska ladda ner och läsa den fördjupade analys av elevernas kunskaper i matematik som Per-Olof Bentley har gjort. De har sämre förkunskaper med sig från grundskolan jämfört med 1005. Huvuddragen är också att eleverna som avslutar de mest krävande matematikkurserna i gymnasiet har svårigheter med förståelse på bekostnad av procedurhantering. De har också (liksom grundskoleeleverna enligt kvalitetsgranskningen) räknat för mycket tyst i sina läroböcker och pratat för lite matematik och det har ibland förekommit stora tidsluckor mellan olika kurser som har gjort att de har "glömt bort" kunskaper. En tänkbar orsak till försämrade kunskaper är också att det sedan mitten av 90-talet funnits ett större tolkningsutrymme för läraren. Kursernas innehåll har också förändrats och det förekommer mindre användning av matematiska kunskaper i fysiken, det ger färre chanser att använda matematik där. Bråkräkning är ett avsnitt som många elever har svårigheter med även på denna nivå och proportionellt tänkande samt hanterande av negativa tal nämns också som områden med svag begreppsförståelse. Per-Olof Bentley sammanfattar med att eleverna inte gör så mycket räknefel utan att det handlar om brister i begreppsförståelse. Eleverna som inte förstår, försöker minnas, men klarar det inte när det blir mycket. Finns det något så värdelöst som att minnas ett telefonnummer ungefär?

Som vanligt när vi tar del av nya undersökningar med försämade resultat, är risken att man börjar tänka på hur man ska utforma undervisningen så att resultaten blir bättre i TIMSS och PISA, eller att man känner sig nedslagen i sina ansträngningar att förbättra undervisningen. Istället ska vi fortsätta analysera, förbättra det som behövs.

Anders Tengstrand har utvärderat satsningen på matematikutvecklare hittills och hans dokumentation finns här (sammanfattning) och här (fullständig). Han har kommit fram till att satsningen är mycket lyckad, han har sett många exempel på att matematikutvecklarna har blivit länkar mellan vardagsarbete och visioner. Vi har skapat pedagogiska samtalsarenor på skol- och kommunnivå, initierat arbete med problemområden och hittat former för nätverksarbete. Han har sett att det är väldigt viktigt med stöd från skolledning och skolchefer och att det satts av tid i tjänster, som vi har det i Höör!

Konferensen avslutades med en mycket intressant paneldiskussion där en matematikutvecklare, en rektor, en direktör från SKL, en BUN-chef, Anders Tengstrand och Bengt Johansson från NCM diskuterade matematikutveckling med och utan matematikutvecklare. Tankar som dröjde kvar handlade om att det idag ställs högre krav på pedagogiskt ledarskap på rektorer, NCM kommer att bjuda in rektorer till särskilda konferenser med matematikutvecklarna. Vikten av att ta beslut grundade på aktuell forskning och resultat. Anders Tengstrand som har funnit med under många reformer av skolmatematiken har en ljus framtidstro, han uttrycker sig så här: "Vi är på dekis, det är viktigt att förändra undervisningen, men vi har redan gjort en del, det kommer att synas i resultaten inom kort. Det finns ingen enkel lösning och det finns inte bara en lösning!" Han uppmanar oss att inte implementera mål vi inte förstår och som det inte går att koppla till det som händer i klassrummen.

Ytterligare några saker kom upp på konferensen men de får egna inlägg eftersom vi hört mer på biennalen om en del ämnen som kändes extra aktuella för oss i Höör.

(Christel)