Rektorerna säger JA till matteutvecklingen

I fredags var Anki och Christel och hälsade på i rektorernas ledningsgrupp, berättade om projektet, vad vi har gjort, vad vi håller på med nu och vad vi vill göra i framtiden. Vi berättade om studiedagen 8 januari, om hur vi ska ha studiecirklar om matematikverkstäder under nästa år och rektorerna var mycket intresserade och positiva. De fick också prova på att arbeta med problemlösning i grupp med hjälp av ledtrådar, gick in för uppdraget till 100 %, ritade, diskuterade och lyckades lösa problemen. Roligt!

Matematikutvecklingen på förskolansområde
För att främja utvecklingen i förskolan är det ju bra som bekant att använda rätt begrepp från början. Vi har hittat en lista över Exempel på aktiviteter som främjar den matematiska utvecklingen. Kan vara bra och ha som en checklista.

Exempel på aktiviteter som främjar den matematiska utvecklingen

SANDLÅDAN GUNGOR

Föränderlighet Rumsuppfattning
Forma – skapa Rörelse
Figurer – lägesord Avstånd
Bygga – konstruera – hållfasthet
Mönster


HINDERBANA

Begrepp:
Gör en hinderbana där barnen ska
hoppa över
krypa under
åla igenom
upp
på
framför
bakom
i
osv Använd lägesorden medvetet vid instruktionen!

Rumsuppfattning
Längd
Avstånd
Motorik
Hållfasthet


LIKA – OLIKA

Jämför
- olika föremål
- cuisenairestavar

Ställ er två och två, tre och tre

Bilda grupper. Det ska vara lika många i varje grupp.

Jag står i mitten. Det ska vara lika många på varje sida om mig.
Vad händer om en går bort/kommer till på ena sidan?

Balansvåg
Lika
Vad händer om jag lägger till en på ena sidan? Tar bort en?

Olika
Hur ska vi göra för att det ska bli lika?
Du får inte lägga till något.
Du får inte ta bort något.

Vad händer om du har olika sorters föremål?


LED

Lägesord
Var i ledet står du?
Vem står
Först? Sist? I mitten?
Främst? Längst bak?
Framför dig? Bakom dig?
Mellan X och Y?
Andra framifrån? Tredje bakifrån?
Vänd ledet? Vem står först/sist nu?

Längd
Två och två.
Ligg ner. Vilket led blir längst? Varför?
Vrid ena ledet ett kvarts varv:
Vad tror du kommer att hända? Hur tänker du?
Vad hände? Varför?

Seriera
Ordna efter storleksordning.
Börja med
störst först
längst först
minst först
kortast först
längst/kortast i mitten

Begrepp
Varannan lång, varannan kort
Vad menas med
- varannan?
- lång?
- kort?
- störst?
- minst?

Mönster
Skapa olika mönster med er själva:
Genom att omväxlande sitta, ligga stå
Vända sig åt olika håll
Placera efter längd

Lycka till
matematikutvecklarna

Hej alla glada mattesnubbar

En ”gamla” sidan som kan vara bra att titta på när ni behöver träna multiplikationstabellen.
www.webbmagistern.se
Spridda gärna denna sidan till andra ämneslärare.
För lite inspiration till att göra laborativa inslag kan ni finna på hemsidan
www.ingelaslekstuga.se/matte2/matte2.htm

Mvh Matteutvecklarna

Skolinspektionen tar tempen på matteundervisningen

Skolinspektionen har under hösten 2008 och våren 2009 gjort en granskning av matematikundervisningen i 23 svenska grundskolor i tio kommuner, både kommunala och fristående skolor har deltagit. Det har genomförts besök på skolorna, intervjuer med skolledare, lärare och elever, lektioner har observerats och analyserats. Du kan läsa rapporten här. Om du vill gå in och läsa om de olika skolorna, kan du klicka här.

Övergripande resultat:

• Få lärare har tillräcklig kunskap om målen i kursplanen och läroplanen, det gör att elever inte får undervisning i alla delar av ämnet. Det finns då en risk att elever inte bedöms utifrån alla mål, de lämnar grundskolan med för höga betyg och en falsk bild av sina kunskaper.
  
• Lärare verkar ha svårt för att tolka de alltför oklara kursplanerna och läroplanen, svårast har de att urskilja de kompetenser ( se nedan) som eleverna ska utveckla enligt mål att sträva efter.
• Man arbetar alltför styrt av mål att uppnå.
  
• Undervisningen är inte tillräckligt varierad och anpassad för att möta olika elevers behov och förutsättningar.
• Enskilt arbete dominerar under lektionerna, mekaniskt räknande i matteboken tar tid från mattesamtal kring olika begrepp och strategier.
• Eleverna har liten kunskap om målen för matematikundervisningen, det är inte alltid tydligt för eleverna vad de ska kunna och vad lärare bedömer och betygsätter. De saknar då förutsättningar att ta ansvar för sitt lärande.
• Stora skillnader i en del kommuner mellan resultaten på nationella proven år 9 och slutbetygen i matematik. I en del skolor får 70 % av eleverna högre slutbetyg än på de nationella proven.
  
• Klasslärarsystemet styr i lägre årskurser. De flesta lärare har lärarutbildning, men ofta har man sin klass i alla ämnen, fast man har sin utbildning inom Ma/NO eller Sv/SO.
• Rektorerna måste ta en mer aktiv roll när det gäller att se till att undervisningen utgår från de nationella kunskapsmålen, att den utvärderas och att nödvändiga åtgärder vidtas.
• Som tur är så hittade man vid granskningen också åtskilliga goda exempel, lärare som var kunniga i målen, som tydliggjorde dem för sina elever och hittade varierade arbetsätt som eleverna upplevde som lustfyllda och som ledde till goda kunskaper.

Kompetensmål, enligt kvalitetsgranskningen:
• Problemlösningskompetens – kompetens för att kunna lösa en uppgift där eleven inte har tillgång till en färdig lösningsmetod.
• Procedurhanteringskompetens – kompetens för att kunna identifiera vilken procedur, normalt i form av en algoritm, som lämpar sig för en viss uppgiftstyp samt att kunna genomföra proceduren. Algoritm kan definieras som en regel, som talar om hur man stegvis kan beräkna något eller hur man stegvis kan lösa en uppgift. Exempelvis algoritmen för division av hela tal.
• Representationskompetens – förmåga att ersätta en matematisk företeelse med en annan. T.ex. att representera en abstrakt företeelse (t.ex. begreppet sfär) med ett konkret materiellt (t.ex. en boll) eller mentalt objekt (t.ex. tanken att alla punkter på ytan befinner sig på samma avstånd från centrum). Eller att representera en konkret företeelse (t.ex. 12 äpplen) med ett tal.
• Sambandskompetens – förmåga att länka samman matematiska företeelser (inklusive representationer av dem). T.ex. att se att multiplikation med heltal kan ses som upprepad addition.
• Resonemangskompetens – förmågan att kunna motivera val och slutsatser via att argumentera på allmänna logiska och speciella ämnesteoretiska grunder. Detta inkluderar även undersökande verksamheter som att hitta mönster, formulera, förbättra och undersöka hypoteser.
• Kommunikationskompetens – förmågan att kunna kommunicera, att utbyta information, om matematiska idéer och tankegångar bland annat i muntlig och i skriftlig form.

Bättre kan vi, eller hur?
På gång i Höör:

• Matteinspirationsträffar
• Ansökan om statsbidrag 2010 för projekt i matematik (Förslag: Stärka de "duktiga eleverna", modersmålsundervisning och matematik, varierade arbetssätt, matematikverkstäder, bedömning...)
• Kompetensutveckling i matematik utifrån kvalitetsgranskningen 8 jan 2010 med alla pedagoger 1-9 som undervisar i matematik. Hur ska vi gå vidare och fylla undervisningen med ett innehåll och arbetssätt som leder till bättre måluppfyllelse?
• Kartläggning av matematiklärares behörigheter, kompetensutvecklingsmöjligheter?
• Studiecirklar om att bygga upp matematikverkstäder vt 2009
  

Nytt från era matteutvecklare

Onsdag och torsdag i vecka 42 har vi varit på en träff för matematikutvecklare i södra delen av Sverige, vi fick träffa Anders Palm som är undervisningsråd på Skolverket. han berättade om olika matteaktuella saker som är på gång:

• Förtydligande av förskolans läroplan håller på att göras, man ska tydligare fokusera på barns språkliga och matematiska utveckling, även en starkare fokusering på naturvetenskap.
• SKOLA 2011 som vi tidigare skrivit lite om här på mattebloggen. Förslagen till nya kursplaner för grundskolan har legat ute för synpunkter i en omgång, på fredag 23 oktober kan du gå in igen, läsa och kommentera via webbenkät, eller bara läsa för att hålla dig beredd...
• Nya betyg i grundskolan. Det som tidigare kallats betygskriterier för årskurs 8 och 9 kommer att förändras till kunskapsnivåer i årskurserna 3, 6 och 9. Läs mer här. Betyg kommer att sättas med bokstäver, A till F.
  
  

• Skolverket har i dagarna fått uppdraget att skriva nya kursplaner och förbereda förändringar inom gymnasieskolan. Webbplats. I stort innebär det att programmen förändras, och att den första gymnasiekursen i matematik, Ma A, kommer att utformas olika för olika program. Idag finns det också ganska stor överlappning, Ma A handlar i stort om samma innehål och mål som åk 9, detta kommer att förändras, så att det blir en helt ny kurs. Det är de elever som nu går i åk 8 som kommer att börja i den nya gymnasieskolan ht 2011.
  
• Medel till skolan styrs genom så kallade regleringsbrev, som årligen bestäms. Förutom de stora uppdragen att ordna grundskola, finns det ett antal bredviduppdrag, ett av dem är den MNT-satsning som planeras för år 2009-2011 som kommer att innebära att kommuner söker pengar för projekt som ska öka måluppfyllelsen och stärka skolornas eget utvecklingsarbete. sammanlagt ska 525 miljoner kronor delas ut till projekt, och man kan söka varje år. Här finns en genomgång av hur årets ansökningar sett ut och bakgrunden till satsningen. 379 huvudmän sökte sammanlagt 1,5 miljarder kronor, det delades ut 87 miljoner. Vi ska söka pengar nästa år!
  
• Tidigare har vi skrivit om resultaten av den internationella undersökningen TIMSS, nu har det kommit korta videofilmer som man kan titta på via Skolverkets webbplats.
• I år har vi haft nationella prov i årskurs 3, i november kommer resultat och exempel på elevsvar att presenteras på Primgruppens hemsida. Under 2010 kommer proven att genomföras igen, med något färre delprov, en hel del kritik mot att det var för omfattande att genomföra. Vecka 8 kommer proven ut till skolorna.
• Skolverket har ett Nyhetsbrev i matematik, gratis att prenumerera på, bra information som kommer med mail. Gå in här och beställ!
  

Höstens inspirationsträffar i matematik i Höör

Nu fortsätter vi med träffarna som vi påbörjade under vårterminen, det kommer att bli en träff för förskolan, en för F-5 och en för 6-9. Nytt den här gången, eftersom många önskade det blir en gemensam träff där vi samlas i januari kring ett tema, förslagsvis ”Hur kan du använda datorn/smartboarden för att fånga elevernas intresse och stötta deras matematikutveckling?”

Datum för träffarna

Förskolan Mån 28/9 kl. 17.00-19.00 Plats: Sätoftaskolan, nya byggnaden, cafeterian Inställt

F-5 Ons 21/10 kl. 15.00-17.00 Plats: Sätoftaskolan, nya byggnaden, cafeterian

6-9 Ons 11/11 kl. 15.00-17.00 Plats: Sätoftaskolan, nya byggnaden, cafeterian

Alla Ons 20/1 kl. 16.00-19.00 Plats: Sätoftaskolan, nya byggnaden, cafeterian

Redan nu kan du anmäla dig till den första träffen, anmälan till senare träffar kan du också göra redan nu om du tydligt markerar vilken träff du tänker komma på. Det kommer mail några veckor före varje träff, då vi uppmanar er att anmäla er. Tänk på att du kan välja vilken åldersgrupp du vill, eller komma på flera. Ni löser tid och kompensation för detta med respektive rektor.

Precis som förra året så kommer vi att bjuda på fika, lite nyheter inom matteområdet och så vill vi att du tar med dig din bästa idé, övning, uppgift eller aktivitet. Prata med andra på din skola/förskola som är intresserade av matematik, vi kan ha missat någon, men alla är välkomna!

Anmälan till träffar, och frågor om innehåll eller något annat, vänd dig till

Ann-Christin Karlsson-Ström ann.christin.karlsson.strom@hoor.se 0413-28 327 eller

Christel Jansson christel.jansson@hoor.se 0413-28 553

Matematikutvecklare i Höör

Ny kursplan i matematik

Under arbetsnamnet Skola 2011 håller Skolverket på och tar fram nya kursplaner för alla ämnen i grundskolan. I fredags kom det första förslaget ut på hemsidan. Nu kan du läsa detta och skicka in dina synpunkter, antingen via ett diskussionsforum eller en webbenkät. Du har på dig till den 12 oktober.
Länk till Skolverkets sida om de nya kursplanerna
Formen för kursplanerna är förändrade, de tidigare strävans- och uppnåendemålen har ersatts med en text i tre nivåer:
Syfte, där det beskrivs varför ämnet finns i skolan.
Centralt innehåll, där det anges under olika rubriker vad undervisningen ska innehålla, lite mer styrt men ändå med frihet för den undervisande läraren. Här finns också mål för ämnet, vad eleverna ska få förutsättningar att utveckla i undervisningen.
Kunskapskrav följer sedan, detta kommer att komma i nästa remissförslag som kommer på webben fredagen den 23 november.

Varför är det viktigt att följa kursplanearbetet?

• Intressant att se redan nu vad vi ska arbeta med i framtiden
• Möjlighet att påverka. Kursplanen ska vara skriven så tydligt att den "kan användas av lärare och förstås av föräldrar"- är den det?

Ta nu chansen!

Tusen...

...personer har redan tittat in på bloggen. Är inte det värt ett knippe ballonger?

Hur mycket är tusen egentligen?

• 1000 kr räcker till 20 pocketböcker - hur många har du hemma?
  
• 1000 bilar - hur stor parkeringsplats behövs då? Hur många bilar står det på Ullareds parkering?
• Om ett hus hade 1000 våningar, hur lång tid hade det tagit att åka upp med hissen?
• Kan man ha 1000 vattenkoppor?
• Hur stor påse behövs för 1000 Ahlgrens bilar?
• 1000 meter - hur lång tid tar det att springa så långt?
• 1000 katter får 4 kattbarn var - hur många katter finns det sedan?
• ???

Ha nu ett härligt himmelsfärdslov!!! /Christel

Klass 6 b på Jeppaskolan tar hem priset i matte!

I Skånskan kunde man läsa att klass 6b på Jeppaskolan (Höör) hamnat på andra plats i mattetävlingen "Mera Mellan Matte" där ca 700 klasser deltog i år. Läs mer och titta på den stolta läraren, Karin, i bakgrunden. Hon är aktiv i matteutvecklingen i Höör. Grattis hela klassen, skolan och Höör!

Matteinspirationsträff 15 april 2009

Nu var det dags för ca 10 pedagoger från förskolan till och med skolår 5 att träffas och inspireras av varandra. Vi träffades på Sätoftaskolan, vi var från denna skola, Ringsjöskolan, förskolan, Lindvallaskolan och Jeppaskolan. Vi tittade på resultaten från TIMSS, Anki berättade om en föreläsning hon varit och lyssnat på i Malmö på Matematikbienetten. Hon visade också det roliga spelet/programmet Katten, musen, tiotusen från UR. Christel berättade om hur man genom att använda andra ord kan minska sammanblandningar mellan begreppen area och omkrets. Fråga barnen hur lång omkrets en figur har istället för hur stor den är... Visa en omkrets med hjälp av tändstickor på OH-projektorn. Då kan du visa längden på omkretsen genom att lägga stickorna i en lång rad efter varandra. Detta blir synminnen som kan hjälpa till att hålla isär begreppen.
När det var dags för inspirationsvarvet så blev det mycket laborativt material, vi fick idéer om hur man kan använda olikfärgade stickor, lära begreppen dubbelt och hälften med hjälp av olika slags torkade bönor. Vi fick ett häfte med många roliga tärningsspel och en tänkvärd artikel om hur man kan jobba med problemlösning i grupp och vi pratade en hel del om hur man kan arbeta så att betydelsen av likhetstecknet blir tydlig för barnen. Massor av inspiration...det var kul!

Tonåringar alltmer logiska

Läste idag om en undersökning vid Göteborgs universitet som visar att trettonåringar idag har en starkare logisk förmåga än för 50 år sedan. Detta påverkar matematiken positivt. Hur ska detta tolkas mot de sjunkande resultaten i internationella undersökningar som TIMSS och PISA? Professor Allan Svensson vid institutionen för didaktik och pedagogik säger:
- Vad gäller elevernas möjligheter att tillgodogöra sig undervisningen i matematik finns alltså inget som pekar på att förutsättningarna försämrats bland eleverna under senare decennier. Det som kan påverka är kursinnehåll, undervisningsmetodik, läromedel och lärarkompetens.
Ungdomarnas spatiala förmåga har försämrats något de senaste decennierna, men ligger ändå högre än för 50 år sedan. Något som försämrats är tonåringarnas verbala förmåga, testet gäller ordförståelse, och resultaten beskrivs som att ungdomarna kanske inte förstår färre ord, men de förstår andra ord än de "traditionella". Läs mer på www.forskning.se /Christel

Matematisk begreppsordbok på 17 språk

Detta är en viktig sida för dig som har elever med ett annat modersmål än svenska. På Tema Modersmål finns både begreppsordlistor på 17 språk och bildteman bland annat för geometri. Titta vad ni kan ha nytta av!

Choklad är bra för matematiken!

Nu finns det forskning som visar att choklad är bra för matematiken, det har vi väl vetat länge?

Hej alla matematik lärare.
Just nu finns det ett kanon erbjudande från Gleerups. Man får prova på deras läromedelswebbar gratis tom 31/5. Gå in på gleerups hemsida. www.gleerups.se. Klicka på prova på gratis skylten. Välj sedan årskurs och bok du är intresserad av. Klicka på prova på knappen och sedan får du fylla i din email. Då kan man exempelvis se en genomgång av bråk på smartboarden eller olika tester i huvud-räkning.
Njut och roa era elever.
Anki

Hjälpmedel i matten

Specialpedagogiska institutet har en programvara till PC som fungerar som ett digitalt räknehäfte. Det kan utan kostnad laddas ner från denna sida. Du öppnar ett arbetsark och får då upp en rutig sida där du kan skriva in siffror och symboler. Avsikten är att elever som har svårt att skriva kan skriva in enkla aritmetiska uppgifter och lösningar Jag har använt programmet till en elev som får ont i händerna vid skrivarbete, men det fungerar också vid dålig motorik. Testa! (Christel)

Matematikbienetten i Malmö

Matematikbienetten 2009

Den 7 mars var Christel och jag (Ann-Christin) på matematikbienetten i Malmö. Jag (Ann-Christin) gick på föreläsningar och såg mycket spännande och nya saker från läromedelsföretagen. Detta är mina samlade intryck.

En föreläsning som jag gick på kallades hur man lyckas med problemlösning i matematik. Föreläsaren hette Ingrid Olsson. Hon menade att man som lärare behöver vara aktiv hela tiden. Man måste ta reda på vad eleven inte kan eller vad som behöver förbättras. Sedan måste man se till att eleven övar på de moment som den behöver. Problemlösningsuppgifterna måste vara relaterade till något elevnära dvs något eleverna känner till. Det blir ju mycket lättare att kunna resonera och samarbeta kring sådana händelser för alla elever. Problemlösning skall man börja med tidigt. Ingrid menade att då får eleverna bättre grepp om de matematiska symbolerna. Man kan få problem med läsningen. Då brukade Ingrid ”låna” in några av de äldre barnen på skolan till att läsa för de yngre. De äldre har då en möjlighet att lyssna in hur de yngre tänker.

Rimligheten i elevers svar är något som behövs tränas. Ofta ställs eleven inför en uppgift där den saknar text för att kunna avgöra rimligheten i svaret.

T. ex Hanna har 500 kr. Hon handlar en CD-skiva. Då har hon kvar 351 kr. Vad kostade CD-skiva? Svaren kan blir 49 kr, 229 kr, 149 kr m.m.

Här behöver man veta om skivan är ny eller gammal och kanske även om det är rea eller något annat i affären.

Att kunna rita en bild över problemlösningen underlättar oftast för eleverna. Dock kräver oftast matematik läraren in en snygg och ordentlig redovisning med ett snygg matematikspråk. Ingrid menade att vi skulle istället låta eleverna räkna lite friare och eventuellt rita sina lösningar. Att använda ett häfte utan rutor hade kanske öppnat upp en möjlighet för en del elever.

Fingerfemman-Rutiner för att hantera en textuppgift.

1. Läs uppgiften
2. Förstå frågan
3. Rita enkelt
4. Skriv på mattespråket
5. Är svaret rimligt?

Uppgifter som t.ex

Maja har 3 påsar med kulor. Det är 12 kulor i varje påse. Hur många kulor har Maja?

1. 12+3
2. 12-3
3. 12/3
4. 12*3

Ingrid menade att uppgifter lika denna väckt många frågor och intressanta diskussioner i klassrummet. T ex Vilket är rätt?, Varför?, Vad innebär de andra?,m.m

Ingrid använder sig mycket av känguru uppgifter. Det är en tävling som sträcker sig över hela landet och uppgifterna med svar, kommentarer och förslag till att arbeta vidare med finns på nämnarens hemsida. www.ncm.gu.se

En föreläsning som jag också gick på vara inriktad på matematik i förskolan men jag tyckte den var kanon för även andra lärare. Föreläsaren Anna-Lena Lindekvist pratade om hur hon hade startat olika matematik projket i förskolan. Det gällde att både personal och föräldrar var med på banan. Eftersom vuxnas förhållningssätt smittar av sig på barnen.

Matematik är ett språk som beskriver verkligheten. Barn är mogna mycket tidigt för att höra och använda de rätta matematiska termerna. Anna-Lena pratade mycket om ett pussel över matematiken hos ett barn. Det kan man finna på hennes hemsida www.alledu.se. I detta pussel var språket den viktigaste delen. För genom språkbruket utvecklar barnen sina matematiska begrepp.

Anna-Lena brukade också berätta sagor om herr minus och herr plus. Herr plus= han som vill ha allt, bara tar mer och mer. Herr minus = han som vill ge bort allt, vill att allt skall bli mindre och mindre. Efter sagan får barnen gissa vilken figur det var som sagan handlade om.

Fru lika är en saga om lika med tecknet. Där barnen får ställa upp på olika sidor om Fru lika med. Om det är lika med så blir hon glad annars blir hon sjuk och dålig.

Anna-Lena hade gjort pappfigurer av alla geometriska former som finns. Där fanns Karolina Kvadrat, Ragge Rektangel, Cecilia Cirkel m.m dessa använde hon tillsammans med barnen och pratade om hur de såg ut och varför. Observera att Ragge Rektangel och Ture Triangel var tvungna att ha syskon då både trianglar och rektanglar kan se olika ut. Konny Kon och Cesar Cylinder kan man veckla ut till en halvcirkel och en rektangel.

Anna-Lena pratade också mycket om att hitta matematiken utomhus. T.ex geometriska figurer hittar man på trafikmärkena.

Bra material att ha i sin Ma-hörna eller Ma-rum (enligt Anna-Lena, oberservera att man kan göra mycket själv nästan gratis):

• Kaplastavar
• Cuisenairiestavar
• Polydron
• Tangram
• Geobräden
• Piprensare med Pärlor ( göm två pärlor av fem. Ställ frågan : Hur många har jag gömt)
• Pussel
• Skruvar/Bultar/muttrar (motoriken)
• Böcker (ex Ludde och Telefonen)
• Vykort (vad finns det för matematik i ditt vykort)

Andra intressanta länkar till läromedelsföretag, utställare och föreläsaren som jag hittade var följande:

• www.spelboden.com, kontakt person Anna Gullberg
• www.ur.se, Katten musen tiotusen- en programserie riktad till 3-5 åringar från Ur. Går att använda en del via datorn gratis men vill man ha hela programmet måste man antingen köpa det från Ur, låna via mediecentralen eller se avsnitten ett och ett via datorn) www.nok.se/verktygmatematik, För den som vill ha verktyg till sin interaktiv skrivtavla. (Verkar vara gratis men är under uppbyggnad, passar nog bäst F-6)
• http://luma.ncm.gu.se/?q=node/5, en jämförelsestudie mellan japansk och svensk matematikundervisning. Uppstår frågor kan man kontakta Tomoko Helmertz på mail; tomohelmertz@hotmail.com eller mobil 073-0688564

Detta var en fantastisk dag. Tack för mig Ann-Christin

Våren har kommit - vik en groda!

Idag är det vår i Skåne, varför inte fira våren med att jobba med origami i matten. Vik egna grodor och titta efter kvadrater, trianglar och vinklar!
Klicka på länken så ser du hur man kan göra!

Många andra roliga modeller att vika, tex en flygel, en brudklänning eller frack hittar du här
Om du tittar här hittar du en artikel om vinklar och design, kan passa de äldre eleverna att jobba med.
Massor av material från NCM om origami eller pappslöjd, vik en egen Mac-dator!

Lycka till!

Inspiration i massor!

Här kan ni se några bilder från den första matteinspirationsträffen för år 6-9 som vi hade igår eftermiddag. Vi tittade på resultaten från TIMSS, diskuterade dem och resultaten av nationella proven här i Höör och hade en mycket intressant diskussion om hur matematikundervisningen bör vara för att eleverna ska få säkra kunskaper. Vidare fick var och en visa och berätta om "sin bästa idé, uppgift eller aktivitet" och detta var verkligen inspirerande. Från gamla källaren hade någon fiskat upp ett gammalt Liber Hermods mattebingo, någon hade engagerande uppgifter med praktisk matematik, vi fick tips om hur man kan lära bråk med hjälp av sockerkaka, och så fick vi mer tips om hur man kan använda tärningar i undervisningen. Uppgifter kring procent fick igång en bra diskussion över årskursgränserna.

Detta gav mersmak och vi ser nu fram emot nästa träff!
Lärare från Ringsjöskolan, Jeppaskolan, Munkarps skola, Samrealskolan och Sätoftaskolan deltog.

Roligt spel

På mattebiennetten hittade Christel ett företag som säljer roliga och användbara spel, ett av dem är Tärningspyramiden. Efter att ha spelat själv och provat med elever ser jag att det tränar arbetsminne (hålla strategi och turordning i huvudet), koncentration, finmotorik, huvudräkning, logik, tankearbete i flera steg... Köps på Spelboden Ha det så kul. Hittills har jag provat sex olika spelvarianter, men detta är ett spel som man kan vidareutveckla och anpassa mycket!

Matematikbiennette i Malmö 7 mars 2009 Matematiksvårigheter och lässvårigheter under de första skolåren – hur hänger de ihop?

Christel lyssnade på ett seminarium av Görel Sterner (NCM Göteborgs Universitet, specialpedagog i Skövde) med titeln:
Matematiksvårigheter och lässvårigheter under de första skolåren – hur hänger de ihop?
Görel har tillsammans med Ingvar Lundberg forskat och gjort uppföljningar om detta sedan ca 2000.
Det forskas mycket om dyskalkyli (specifika matematiksvårigheter), men forskningen är oklar och bara i början… Det finns ingen enhetlig definition av dyskalkyli. Enligt Sterner och Lundberg är det för tidigt att börja ställa diagnosen dyskalkyli på elever.

Riskfaktorer för matematiksvårigheter

• Bristfällig stimulans under förskoleåren
• Oregelbunden skolgång
• Psykosociala känslomässiga problem, blockeringar
• Låg motivation för skolarbete
• Bristfällig undervisning
• Dyslexi
• ”Dyskalkyli”
  

KOPPLINGAR MELLAN RÄKNESVÅRIGHETER OCH LÄSSVÅRIGHETER

Både läsning och matematik påverkas av följande:
Allmän kognitiv förmåga
Arbetsminne (komma ihåg information medan man löser en uppgift)
Automatisering: Dyslexi: svårt att automatisera ordavkodning Matematik: Svårt hämta talfakta, känna igen uppgifter, strategier
Regelrigiditet. Eleven vill alltid ha regler, saknar egna idéer, ger upp om det inte finns en regel. Mentalt hinder för inlärning.
ADHD. Tappar tråden, både läsning och matematik ställer stora krav på uppmärksamhet och fokusering
Fonologisk förmåga Läsning: Svårt handskas med ljud/fonem. Matematik: Svårt handskas med mattetermer och talfakta.

En del elever har svårigheter inom båda områdena, en del bara i ett.

VIKTIGA ORD OCH TERMER (a la Gudrun Malmer) Dessa ord är vardagsord, jämförelseord. De är svåra att förstå eftersom de är både subjektiva och relativa (Olle är längre än Stig men kortare än Lars).
Elever behöver möta ett och samma ord i många olika sammanhang för att få en djup och rik förståelse. En normalläsare behöver kanske möta ett nytt ord 10 gånger, en dyslektiker 40 gånger. När och hur gör de det i undervisningen?
En korvgubbe som höll på att lära sig svenska språket frågade kunden om han ville ha senap och ketchup. Kunden sa att han ville ha ketchup och mycket lite senap. Korvgubben blev osäker men bestämde sig för ”mycket” och serverade kunden, som då sa: Tack, det där var lite mycket!

FÖR ATT LYCKAS MED MATEMATIKUPPGIFTER BEHÖVER ELEVEN VARA:
Målinriktad Uthållig Ha tilltro till sin egen förmåga Engagerad Positivt utmanad Intresserad Självständig Uppmärksam Koncentrerad Nyfiken Tåla motgångar

Arbetsminnet används mycket vid matematiken. Olika delar:
Central exekutiv del: Här hålls fokus på rätt saker, här sorteras information och störande information hålls utanför. Visuell spatial del: Inre bilder, det som gör att små barn är så bra på memory, utveckalndet av en inre tallinje. Problem här kan ge svårigheter med tals storlek.Episodisk buffert: Här integreras olika delar av arbetsminnet, mycket viktigt för löäsförståelse och problemlösning.Fonologisk lagring: Det finns en språklig del som håller informationen i arbetsminnet medan vi llöser en uppgift, när du slår upp ett telefonnummer håller du det i huvudet medan du slår numret, sedan försvinner det. Detta används både vid läsning och vid beräkningar. Problem här medför svårigheter att lära in tabeller och mattetermer.
Sterner påminner om att om ett barn inte har informationen i sitt arbetsminne hjälper det inte att han/hon ska tänka efter: Vad var det jag sa att du skulle göra? Förlorad information måste ges på nytt.

Tidiga insatser i matematik (förskolan) har mycket stor verkningsgrad senare i skolan. Starka kopplingar mellan att arbeta med matematik tidigt och att nå målen i år 9. Större än vid språkträning. Möt matematiken i lek, spel och samtal.

UNDERVISNINGENS FYRA FASER som hjälper eleverna
FRÅN DET KONKRETA…1. Den laborativa, konkreta muntliga fasen. Viktigt att barn får sätta ord på sina tankar, prata om det de gör laborativt. Sedan ska det laborativa materialet tas bort.2. Den representativa fasen. Barnen får lösa uppgifter, rita och berätta, och så småningom göra översättningar till den abstrakta matematiken via symbolspråket.3. Befästa, skapa samband, skapa inre bilder.4. Den abstrakta fasen …TILL DET ABSTRAKTA
Tips:
Använd olika laborativa material så att inte eleven låser sig för något. 10 Träknappar, målade med vit/svart sida. Lägg upp, vänd tre, hur många är kvar?Använd tallinjen mycket, ha den i klassrummet, låt eleverna jobba med den för att bygga upp sin egen inre tallinje. Bra med plastskena där du kan lägga tiostavar och enstavar. Många elever ser inte att 34 är avståndet mellan 0 och 34, de ser det som en punkt. Barn har bättre uppfattning om låga tal, när det blir större tal är skalan ”logaritmisk”, det är den förresten för vuxna också, vi har inte samma taluppfattning när det rör sig om miljoner och miljader som mellan 0 och 100. En forskning (Ulf Andersson, Umeå) visade att även barn utan svårigheter ibland har svårt med tallinjen. Är det så svårt eller har vi tappat bort det i vår undervisning?

TIMSS och vad gör vi åt detta?

I december månad presenterade Skolverket resultaten från den internationella undersökningen TIMSS (Trends in Mathematics and Science Study) och det var inga ljusa resultat för Sverige. I undersökningen jämförs elever i årskurs 4 och 8 i matematik och naturvetenskap från många olika länder. Om vi jämför oss med medelvärden för andra EU/OECD-länder så har vi halkat ner och ligger nu under genomsnittet.
Om du vill få en grundlig genomgång av resultaten kan du klicka på länken till Skolverkets presskonferens, där kan du se en film från detta.
Skolverkets rapporter innehåller också alla resultat från hela undersökningen, och en djupanalys av hur eleverna förstår centrala begrepp och tillämpar beräkningsprocedurer. Läs denna!
Kortfattat om resultaten i matematik:
I år 4 (matematik) låg EU/OECD-genomsnittet på 515 poäng.
Hongkong, Kina 607
Singapore 599
...
England 541
Lettland 537
Nederländerna 535
Litauen 530
USA 529
Tyskland 525
Danmark 523
...
Sverige 503
...
Norge 473
Motsvarande resultat för år 8
EU/OECD-genomsnitt 499 p
Taiwan 598
...
Japan 570
Ungern 517
England 513
...
Sverige 491

Dessa siffror är dock inte lika intressanta som de som talar om hur resultaten försämrats. Elevernas resultat år 8 har delats in i fem grupper där elever i grupp 1 ELEMENTÄR NIVÅ inte når upp till grundläggande kunskaper i matematik (viss grundläggande kunskap om heltal och decimaltal, kan hantera de fyra räknesätten och läsa av enkla grafer). Grupp 2 MEDELGOD NIVÅ (kan addera och multiplicera med syfte att lösa enkla problem, kan hantera enkla bråktal o ch förstå enkel algebra, förstår en triangels egenskaper och grundläggande geometriska begrepp. kan också läsa och tolka grafer och tabeller). Grupp 3 HÖG NIVÅ (kan utföra beräkningar med bråktal, decimaltal och procent, använder negativa tal och proportioner uttryckta i ord, kan hantera algebraiska begrepp och linjära ekvationer. Kan lösa problem med areor, volymer och vinklar och enkla sannolikhetsproblem. Grupp 4 AVANCERAD NIVÅ (kan lösa problem med proportioner och procent, kan applicera sin förståelse av numeriska och algebraiska samband, kan göra algebraiska generaliseringar och modellera situationer. Ka lösa komplexa geometriska problem, härleda och använda data från flera källor och lösa problem i flera steg). Från år 1995 till 2007 har det hänt två viktiga saker, som TIMMS visar:
Grupp 1 ELEMENTÄR NIVÅ har ökat från 4 till 10 %
Grupp 4 AVANCERAD NIVÅ har minskat från 12 till 2% !!! Detta betyder att de duktiga eleverna har minskat i antal kraftigt!

Per-Olof Bentley (universitetslektor och filosofie doktor vid Göteborgs universitet) har gjort en djupanalys av resultaten och även undersökt elevsvar vid liknande uppgifter på nationella prov i år 5. Han har kommit fram till en rad intressanta saker:
Arbetsminnet med sina tre beståndsdelar har en starkt gränssättande roll för matematikresultaten.
Den centrala exekutiva funktionen

• genomför operationer och hämtar data från långtidsminnet
• den dirigerar uppmärksamheten
• koordinerar de båda andra delarna av arbetsminnet

Den fonologiska loopen avkodar ljud från tal till ord och meningar samt till betydelser och den arbetar konstant utan avbrott, vid aritmetik lagras här inblandade tal och deras delresultat.

Den visuellt spatiala funktionen lagrar synintryck och spatiala intryck.

Om elever inte har utvecklat talfakta (automatiserat tabellkunskaper inom de fyra räknesätten) belastas deras arbetsminne vid beräkningar. man kan säga att all kraft går åt till uträkningar, väldigt lite finns då kvar för tankearbete och problemlösning.

Rapporten innehåller mycket tänkvärd information om de fel elever gör. Några exempel är att de missuppfattar likhetstecknets betydelse, de blandar samman area- och omkretsbegreppen. Vidare konstaterar Bentley att elever kan många räknestrategier, till exempel för addition och subtraktion. Problemet är att de inte är lika säkra på när vilken strategi ska användas, de blandar ofta samman dem. Anmärkningsvärt är att elever som använder olika slags skriftliga huvudräkningsstrategier (talsorter) inte lyckas bättre än de som använder sig av algoritmer. Det viktiga är att eleverna har en god förståelse av talbegreppet och platsvärde.

Hur kan vi ta detta till oss och vända trenderna?

Inspirationsträffar matematik

Som ni förhoppningsvis har hört talas om så satsar vi i Höörs kommun på matematikutveckling. Vi, Christel och Ann-Christin arbetar som matematikutvecklare, och vi vill nu bjuda in er till en inspirationsträff.

Matematikträff för 6-9 Ca 10 anmälda, det finns några mackor kvar!
• Datum onsdag den 11 mars
• Plats Sätoftaskolans matsal
• Tid 15-18

Matematikträff för F-5 Redan en del anmälda, resten: hör av er!
• Datum onsdag den 15 april
• Plats Sätoftaskolans matsal
• Tid 14.30-17.30

Matematikträff för förskolan Redan många anmälda, jätteroligt, men det finns plats för fler!
• Datum onsdag den 6 maj
• Plats Sätoftaskolans matsal/ute i naturen
• Tid 17-20

Tanken är enkel, vi tror att det finns massor av bra och roliga idéer om hur man kan undervisa i/arbeta med matematik runt om i våra skolor. Nu ser vi till att vi får träffas och bjuda varandra på en del av detta. Du kommer med en övning/uppgift/aktivitet/stencil och går hem med minst tjugo! Kopiera upp i ca 20 ex och ta med dig. Förutom massor av inspiration och ideér får du fralla med kaffe/te.

Vi har skickat detta till dig som vi vet arbetar med matematik samt till alla rektorer. Om du känner till någon mer som vi har missat, var snäll och vidarebefordra mailet, alla som är intresserade av matematik är välkomna.
Anmälan till träffarna via mail till någon av oss
6-9 senast 9 mars (Obs, det är snart!)
F-5 senast 3 april
Förskolan senast 4 maj

Hjärtligt välkomna!
Ann-Christin & Christel

Rush hour

Ett spel som jag har funnit mycket roligt och användbart är Rush hour från ThinkFun. Det är ett litet bordsspel som man spelar ensam. Det går ut på att man placerar ut ett antal små platsbilar enligt ett uppdragskort (olika svårighetsgrader) och sedan flyttar dem i tur och ordning så att den röda bilen kommer ut genom öppningen.

Spelet tränar koncentration, arbetsminne (liknande schack), logik, minne - allt mycket viktigt för matematiken. Dessutom blir många snabbt bitna och vill utmana sig själva att klara svårare och svårare uppdrag. På hemsidan kan du spela Rush hour och flera andra spel från företaget online också. Spelen kan köpas här.

Boktips

Hjärngympa och kluringar
3 x 33 problem att bita i Marie Agrell Liber
88 nya mattenötter Volker Pöhls Brain Books
Hjärngympa red. Karl Norlinder Känguru
Klart smart Paul Sloane & Des MacHale Brain Books
Nöjesmatematik Kimmo Eriksson & Stig Rydh Liber
Träna hjärna Dieter & Gita Krowatschek Brain Books
Finurliga figurer Ivan Moscovich Bonniers (1987)
Den magiska triangeln Michael A. Dispezio Brain Books (2000)
Tankenötter Stefan Livstedt Info Books (1989)
De sex äpplena Paul Soane/ des Mc Hale Brain Books (1992)
Klassiska klurigheter Verner Lindblom ICA Bokförlag (1992)

Rika problem och öppna uppgifter
Rika matematiska problem Kerstin Hagland mfl Liber

Matematikbiennalen i Stockholm 2008

KONCENTRATIONSLÄSNING I MATEMATIK
Lite nya tankar fick vi som lyssnade på lärare från Tunaskolan i Luleå när de berättade om sitt projekt med koncentrationsläsning i matematik år 7-9. De läste till exempel all geometri i år 7. Fördelarna måste vara att eleverna kommer in i området ordentligt, slipper uppbrotten när de börjat förstå. Det vi funderar över är vad som händer om elever kommer inflyttande eller flyttar till annan skola?

MATEMATISKT ENGAGERANDE UPPGIFTSFORMULERINGAR
John Mason och Anne Watson höll en mycket tankeväckande timmesföreläsning på temat: Matematiskt engagerande uppgiftsformuleringar. De är båda engagerade i förbättrad matematikundervisning, arbetar med lärarutbildning i England och deras motto är att alla elever tänker matematiskt.
De påminde om att kommunikationen mellan elev och lärare är mycket viktig för lärandet. Lärandets fokus kan skifta beroende på hur en fråga är ställd eller en uppgift är formulerad, detta blev vi mycket medvetna om när vi fick prova på att lösa olika slags enkla uppgifter. Min egen reflektion var att genom att fånga matematiken i vardagen, hitta det gränssnitt som eleverna upplever som svårt, kan man leda eleverna till att de själva generaliserar och ser samband som de kan tillämpa vidare. Ett exempel var:
Vilket tal ligger mitt emellan 28 och 34?
Snart kommer eleven på att det är 31.
Nästa fråga om eleven har svårt att förstå decimaltal: Vilket tal ligger mitt emellan 2,8 och 3,4?
Med hjälp av det som elevn redan vet kan han(hon närma sig det nya, svårare. GENIALISKT!!
Frågor man kan ställa till sig själv:
1. Vilka generaliseringar kan eleven göra av denna uppgift?
2. Vilka överraskningar bjuder uppgiften på? (Vilka aha-upplevelser?)
3. Vilka slutsatser kan man dra?

Titta på en PowerPoint-presentation från föreläsningen här. De ger gott om exempel på bra uppgifter.

Jag var och lyssnade på Maria Lindroth och Per Berggren från Kul Matematik, de pratade om hur man kan utgå från ett A4-papper och utveckla taluppfattning. Läs mer här eller i Nämnaren.
Samma föreläsare pratade också om vilka vinster man kan ha av att arbeta med laborativt material, många goda idéer finner du här.Berggren och Lindoth har en hemsida http://www.kulmatematik.com/ där de bland mycket annat beskriver hur man kan jobba med mattegömmor.
De tycker att ledorden LIVSGLÄDJE, SOCIAL KOMPETENS, RESPEKT, TRYGGHET och KUNSKAP ska styra matematikundervisningen.

Vi var och lyssnade till Håkan Johansson från Didaktikcentrum som berättade om MUS (Matematik Utvecklings Schema). Detta är motsvarigheten till LUS (Läs Utvecklings Schema).
Detta är inget diagnosmaterial, det finns det gott om andra. Det är ett utvecklingsschema som efter en snabb scanning ger besked om:
- var i sin utveckling eleven befinner sig
- var eleven behöver befinner sig i en viss fas av sin utbildning
Läs mer om MUS här. Du hittar de olika stegen och resultatblanketter, så du kan testa det själv i din klass.
Mina reflektioner utifrån att ha läst igenom materialet och hört föreläsningen är att det inte är så enkelt att ta "målfoto" av elevers matematikutveckling. Den är inte linjär, och den har så många dimensioner.

Matematikutvecklarträff i Stockholm 30 januari 2008 om nya målen år 3, webbmatte, ROSE mm

Christel berättar från träff för matematikutvecklare i Stockholm:

Pia Enochsson, generaldirektör för Myndigheten för skolutveckling berättade att de håller på att ta fram ett inspirationsmaterial i matematik för förskolan. Hon berättade också att Myndigheten för skolutveckling kommer att omorganiseras från 1 oktober 2008. Då kommer de 11 myndigheterna under utbildningsdepartementet att bli 3. Det kommer en ny myndighet för inspektion av skolor, det som idag ligger under Skolverket. Mer om detta lär vi få höra inom kort!

WEBBMATTEwww.webbmatte.se är en resurs på nätet som varmt rekommenderas. Där finns exempel, genomgångar, uppgifter och videofilmer inom områdena taluppfattning, mätning, rum och geometri, mönster och samband samt statistik och sannolikhet för skolår 6-9. Allt detta på svenska, arabiska, persiska, ryska, somaliska och spanska. Gymnasiets A-kurs finns också på några språk. Under 2008 kommer det även på engelska och polska. Tänk på att detta kan vara en vikig resurs för föräldrar som vill hjälpa sina barn med matematiken. Materialet innehåller också en stor samling länkar till andra matematiksidor på Internet.
Mats Westin och Fredrik Wall som utvecklar sidorna berättade att matematik på både modersmålet och svenska ger större möjligheter till förståelse och på sikt måluppfyllelse. Han tog upp att i snitt 1 av 7 elever i grundskolan har utländsk bakgrund. Av dem når 1 av 3 inte målen för godkänt i matematik. Flera föreläsningar på matematikbiennalen tog upp modersmålets betydelse för matematikinlärning. Om du är intresserad så kontakta mig, så kan du få del av dokumentationen.

NYA MÅLEN ÅK 3
Niklas Westin från Skolverket som arbetar med att ta fram de nya målen i matematik för år 3 var på plats och berättade om processen och kort om innehållet i de nya målen. När de presenterades i juni fick arbetsgruppen massiv kritik och ny tid på sig för att göra målen ”mindre luddiga”. Bara tydliga mål kan vara underlag för bedömning. På Skolverkets hemsida kan man läsa mer om målen, själva förslaget och där skriver man att det är tänkt att målen ska börja användas från höstterminen 2008, och att de nationella proven som mäter mot dessa mål ska ges första gången vårterminen 2009.Ska man kort beskriva hur de nya målen är upplagda så beskrivs först fem matematiska förmågor som eleverna ska ha, sedan sju innehållsmål, viktiga områden. Det nya är att mer exempel ges på vad som är kunskaper inom varje område. Niklas Westin berättade att översynen av övriga kursplaner kommer att läggas upp på liknande sätt, alltså mer styrt innehåll, men fortfarande med frihet till oss lärare att utforma undervisning som gör att eleverna kan nå målen. Han poängterade att målen skrivs med tanken att i stort sett alla ska ha möjlighet att nå dem. Han sa att tidigt utanförskap leder till ökat ointresse, svårigheter och sämre måluppfyllelse. Så fort de nya målen tagits kommer det att starta en implementering på skolorna. Kontaktpersoner från varje skola bjuds tillsammans med skolchefer till en informationskonferens i maj 2008. Det ska också tas fram ett digert kommentarmaterial till målen som ska vara grunden för bedömning och till hjälp för lärare som ska använda dem.På frågor från oss som var med på konferensen svarade Niklas att reformen av kursplaner för hela grundskolan ska vara klart till höstterminen 2010.

ROSE-UNDERSÖKNINGEN VAD ÄR UNGDOMAR INTRESSERADE AV?
Konferensen fortsatte med en mycket intressant genomgång av resultaten i undersökningen ROSE (The Relevance of Science Education). Det internationella ROSE-projektet undersöker 15-åringars intresse, erfarenhet och attityd till naturvetenskap och teknik. Den svenska delen av ROSE visade att det är stor skillnad mellan vad ungdomarna är intresserade av, vad det tycker är viktiga kunskaper och vad vi arbetar med i skolans NO/teknik-undervisning.
Detta intresserar eleverna:1. Hur man ska träna för att hålla kroppen i form2. Hur det känns att vara tyngdlös i världsrymden3. Varför vi drömmer när vi sover och vad drömmarna kan betyda4. Möjligheten att det kan finnas liv utanför jorden5. Hur olika narkotiska preparat kan påverka kroppen….Men inte detta:104. Rengöringsmedel och tvål, och hur de fungerar105. Hur växter växer och förökar sig

Visste borde vi använda denna kunskap när vi planerar NO-undervisning och även undervisning i andra ämnen? Läs mer på Myndigheten för skolutvecklings hemsida om projektet.


PISA 2006 och andra undersökningar- en sammanfattning
Vart tredje år görs en utvärdering av femtonåringars kunskaper inom läsning, matematik och naturvetenskap, ett av områdena undersöks mer ingående varje gång. År 2006 fokuserade man på naturvetenskap, men även de andra ämnena undersöktes. Sedan 2003 har svenska elevers kunskaper i matematik försämrats, från att ha legat över medel till att ha hamnat på medel. En intressant sak som mäts i PISA är hur eleverna skattar sina kunskaper. Väldigt många tycker att matte är ett viktigt ämne, men få tycker att det är roligt. Jag har sammanställningar av resultaten i PISA, säg till om du vill låna och läsa. Det finns material på nätet om det här.
Astrid Pettersson från PRIM-gruppen pratade också om PISA-resultaten. Hon visade på att Finland (som vi nu blivit vana vid) ligger långt bättre än vi, men även Danmark har "gått om". Om man sätter de svenska elevernas kunskaper under luppen ser man att mellan 2000 och 2003 blev de svaga eleverna sämre, de senaste åren (2003-2006) har även de högpresterande blivit sämre. De områden i matematiken som vi fortfarande är bra på är det som läroböcker handlar om: taluppfattning, statistik och sannolikhet. Vad som är positivt är att våra elever säger att de trivs bättre i skolan än tidigare, att de tycker att de får bra stöd av sina mattelärare och intresset för matemetik och självkänslan i matematik är lite högre i vårt land än i OECD-genomsnittet i undersökningen. Det finns också mindre inslag av matematikängslan än i andra länder. Undersökningen TIMSS visade också att de svenska eleverna har gott mattesjälvförtroende, att vi har mycket läroboksstyrd undervisning och att vi har förhållandevis få undervisningstimmar i matematik. NU-03-utredningen konstaerade också att sedan nittiotalet har matematikkunskperna försämrats, men eleverna har lika gott självförtroende, lite likt amerikanerna som tror att de kan även när de faktidkt inte kan det. Lärarkompetensen har sjunkit och ämneskonferenserna på skolorna har minskat.

Projekt matematikutveckling i Höör 2009 + projektplan

Myndigheten för skolutveckling och NCM (nationellt centrum för matematik) har fått i uppdrag av regeringen att höja kvaliteten i matematikundervisningen och ge bättre måluppfyllelse. Detta kan du läsa mer om här.
I Höörs kommun har detta hittills inneburit att jag, Christel Jansson har varit på ett antal träffar för Matematikutvecklare. Jag har dock inte haft någon nedsättning i min tjänst, därför har det inte funnits tid till så mycket som jag skulle vilja...
På träffarna har jag byggt upp ett kontaktnät med andra kommuners matematikutvecklare. Jag har också fått mycket inspiration och material som jag vill dela med mig av på denna webbplats.

Insatserna ska bygga på det arbete som redan genomförts, pågår och planeras i kommunen. Målsättning är att det skall finnas minst en matematikutvecklare i varje kommun. Deras huvuduppdrag är att:
- genomföra lokalt utvecklingsarbete - fungera som vägledare till forsknings- och annat inspirationsmaterial.

Under hela 2009 kommer vi att genomföra ett projekt för matematikutveckling i Höörs kommun, då har Christel Jansson och Ann-Christine Karlsson-Ström vardera nedsättning i sina vanliga tjänster med 10 % för att arbeta som matematikutvecklare, så nu ska det hända en del!


PROJEKTPLAN FÖR EN SATSNING PÅ MATEMATIKUTVECKLING
2009

PROJEKTORGANISATION

Projektledning

2 *0,1 pedagoger

Projektgrupp
Barn- och utbildningsnämndens matematikgrupp, i vilket det ingår pedagoger från de flesta rektorsområdena.

Uppdrag
Projektledningen ska

- samordna mattegruppen och handlingsplanen i matematik.

- delta i satsningen på matematikutvecklare.

-ha kontakt med lärare som arbetar med matematik på alla skolor och förskolor och bygga upp ett digitalt nätverk (hemsida + maillista) med enkelt nyhetsbrev varje månad.

- initiera nätverksträffar (2 tim x 1 tillfälle/termin) för olika åldersgrupper - om önskemål uppkommer - där deltagarna får dela sina erfarenheter och arbetssätt med varandra. Information om nyheter från NCM, Skolverket mm kring matematik.
- starta studiecirklar i ett aktuellt ämne, till exempel Små barns matematik (förskolan), efter önskemål eller att vara bollplank till en förskola eller skola som önskar bygga upp en matematikverkstad.

- medverka i arbetet med att utvärdera föreliggande projekt. En skriftlig utvärdering ska överlämnas till barn- och utbildningsnämnden efter projekttidens utgång.