En av höjdpunkterna under matematikbiennetten i Malmö var för mig (Christel) det sista passet. Lagom trött och "full i skallen" landade jag för en föreläsning om Learning study i matematik med Anna Wernberg. På lunchen hade jag pratat med en gammal bekant, matematikutvecklare Andreas som arbetat med projektet tillsammans med Anna. Andreas var mycket entusiastisk och jag har mycket tankar kring att vi skulle kunna prova Learning study i Höör, så nu hade jag ögon och öron fullt öppna.
Anna inledde med att väcka tankar kring vad det är som gör att barn lär och vad det är som gör att en del inte lär. Hon beskrev teorin bakom Learning study och hur det hör ihop och skiljer sig från Lesson study. Teorin hon lutar sig mot i sitt forskningsprojekt kring Learning study heter
variationsteorin och den beskrivs ingående i hennes
avhandling. Kort sagt är det en teori för att utveckla lärande och den bygger på fenomenografin. Man väljer ut något, förklarar det utifrån sammanhanget, skiljer det från kontexten. Även om man fokuserar på något (placerar det i förgrunden) så finns det andra saker samtidigt i medvetandet. Variationsteorin handlar om att bara det som varierar (förändras) uppmärksammas. Vi urskiljer inte likheter utan skillnader, vi beskriver tre olika stora trianglar i förhållande till varandra. Nya idéer måste ställas i relation till gamla. Ny undervisning måste jämföras med äldre, någon ny aspekt måste bli den som varieras och så utvärderas resultatet.
Anna lyfte modern skolforskning kring resultat (Hattie) och påminde om att medias bild av vad som påverkar resultat skiljer sig markant från forskningens resultat. I media handlar rubrikerna om lärartäthet och resurser, brist på individualisering men forskningsresultaten är tydliga, det viktiga är det som händer inne i klassrummen, didaktiken, relationen mellan lärare och elever och lärarens undervisning. Undervisning handlar om att veta vad eleverna kan och inte kan och att hjälpa dem vidare.
Lesson study kommer från Japan. Där betraktas lärare aldrig som färdigutbildade, direkt efter lärarutbildningen fortsätter man i en naturlig kompetensutveckling och utvecklar sin undervisning i så kallade lesson study (Jugyou kenkyuu). Fokus är på att förbättra undervisningen direkt i klassrummet, lärarna på en skola planerar lektioner tillsammans och för diskussioner med fokus på elevers tänkande och förståelse. I Annas avhandling beskrivs en liten bergsby där skolan har 20 elever och lärarna använder sig av lesson study, "för annars vore de inte lärare". Kort sagt handlar lesson study mer om hur man kan utveckla elevernas lärande än om metoder.
Learning study är en metod för forskning och en modell för lärarfortbildning, det är lärandet, inte lektionen som är det viktiga. Lärandeforskaren Ference Marton upptäckte Lesson study i Hong Kong och vidareutvecklade den till Learning study, skillnaden är att man utgår från en teori om lärande.
En grupp lärare 3-5 st väljer att samarbeta i en Learning study. De väljer ut något mement elever ofta har svårt att förstå, de
väljer ett lärandeobjekt. De gör en
kartläggning, med hjälp av tester eller intervjuer undersöker de vad eleverna kan. De
planerar en lektion tillsammans, en av dem
genomför lektionen och den videofilmas. Alla tittar på den tillsammans och
analyserar den.
Vad lärde sig eleverna?
Vad lärde de sig inte?
Vad ska vi göra annorlunda för att de ska lära sig det vi planerade?
Vad är det vi inte har hittat att visa i lektionen?
En reviderad planering tas fram och lektionen upprepas, analyseras på nytt.
Jag blir väldigt nyfiken på detta och hoppas att vi ska kunna hitta former för någon form av Learning study i Höör, hör av dig om du också vill prova!Skolverket har uppmärksammat Anna Wernberg och hennes avhandling, läs
här och ladda ner avhandlingen och läs mer.
Hon har också skrivit ett kapitel i boken
Lärande i skolan
Dizios är ett slags pusselspel där man turas om att lägga färgglada brickor som måste ligga mot varandra på rätt sätt för att ge massor av poäng.
Six är en avancerad form av Fyra i rad. Man är två som spelar mot varandra och det gäller att bilda (bygga på sitt eget och göra det svårt för motspelaren)
som arbetar på NCM och ibland också på Skolverket, bland annat med kursplanen i matematik. Hon tog oss med på en spännande resa genom de fem förmågorna som våra elever ska få möjlighet att utveckla i matematík. De finns i slutet av syftet i kursplanen i matematik: