Skolinspektionen har under hösten 2008 och våren 2009 gjort en granskning av matematikundervisningen i 23 svenska grundskolor i tio kommuner, både kommunala och fristående skolor har deltagit. Det har genomförts besök på skolorna, intervjuer med skolledare, lärare och elever, lektioner har observerats och analyserats. Du kan läsa rapporten här. Om du vill gå in och läsa om de olika skolorna, kan du klicka här.
Övergripande resultat:
- Få lärare har tillräcklig kunskap om målen i kursplanen och läroplanen, det gör att elever inte får undervisning i alla delar av ämnet. Det finns då en risk att elever inte bedöms utifrån alla mål, de lämnar grundskolan med för höga betyg och en falsk bild av sina kunskaper.
- Lärare verkar ha svårt för att tolka de alltför oklara kursplanerna och läroplanen, svårast har de att urskilja de kompetenser ( se nedan) som eleverna ska utveckla enligt mål att sträva efter.
- Man arbetar alltför styrt av mål att uppnå.
- Undervisningen är inte tillräckligt varierad och anpassad för att möta olika elevers behov och förutsättningar.
- Enskilt arbete dominerar under lektionerna, mekaniskt räknande i matteboken tar tid från mattesamtal kring olika begrepp och strategier.
- Eleverna har liten kunskap om målen för matematikundervisningen, det är inte alltid tydligt för eleverna vad de ska kunna och vad lärare bedömer och betygsätter. De saknar då förutsättningar att ta ansvar för sitt lärande.
- Stora skillnader i en del kommuner mellan resultaten på nationella proven år 9 och slutbetygen i matematik. I en del skolor får 70 % av eleverna högre slutbetyg än på de nationella proven.
- Klasslärarsystemet styr i lägre årskurser. De flesta lärare har lärarutbildning, men ofta har man sin klass i alla ämnen, fast man har sin utbildning inom Ma/NO eller Sv/SO.
- Rektorerna måste ta en mer aktiv roll när det gäller att se till att undervisningen utgår från de nationella kunskapsmålen, att den utvärderas och att nödvändiga åtgärder vidtas.
- Som tur är så hittade man vid granskningen också åtskilliga goda exempel, lärare som var kunniga i målen, som tydliggjorde dem för sina elever och hittade varierade arbetsätt som eleverna upplevde som lustfyllda och som ledde till goda kunskaper.
• Problemlösningskompetens – kompetens för att kunna lösa en uppgift där eleven inte har tillgång till en färdig lösningsmetod.
• Procedurhanteringskompetens – kompetens för att kunna identifiera vilken procedur, normalt i form av en algoritm, som lämpar sig för en viss uppgiftstyp samt att kunna genomföra proceduren. Algoritm kan definieras som en regel, som talar om hur man stegvis kan beräkna något eller hur man stegvis kan lösa en uppgift. Exempelvis algoritmen för division av hela tal.
• Representationskompetens – förmåga att ersätta en matematisk företeelse med en annan. T.ex. att representera en abstrakt företeelse (t.ex. begreppet sfär) med ett konkret materiellt (t.ex. en boll) eller mentalt objekt (t.ex. tanken att alla punkter på ytan befinner sig på samma avstånd från centrum). Eller att representera en konkret företeelse (t.ex. 12 äpplen) med ett tal.
• Sambandskompetens – förmåga att länka samman matematiska företeelser (inklusive representationer av dem). T.ex. att se att multiplikation med heltal kan ses som upprepad addition.
• Resonemangskompetens – förmågan att kunna motivera val och slutsatser via att argumentera på allmänna logiska och speciella ämnesteoretiska grunder. Detta inkluderar även undersökande verksamheter som att hitta mönster, formulera, förbättra och undersöka hypoteser.
• Kommunikationskompetens – förmågan att kunna kommunicera, att utbyta information, om matematiska idéer och tankegångar bland annat i muntlig och i skriftlig form.
Bättre kan vi, eller hur?
På gång i Höör:
- Matteinspirationsträffar
- Ansökan om statsbidrag 2010 för projekt i matematik (Förslag: Stärka de "duktiga eleverna", modersmålsundervisning och matematik, varierade arbetssätt, matematikverkstäder, bedömning...)
- Kompetensutveckling i matematik utifrån kvalitetsgranskningen 8 jan 2010 med alla pedagoger 1-9 som undervisar i matematik. Hur ska vi gå vidare och fylla undervisningen med ett innehåll och arbetssätt som leder till bättre måluppfyllelse?
- Kartläggning av matematiklärares behörigheter, kompetensutvecklingsmöjligheter?
- Studiecirklar om att bygga upp matematikverkstäder vt 2009
