En del av matematikundervisningen handlar om att jobba med ämnets status och meningsfullhet för eleverna. Som ett led i detta vill jag tipsa om några artiklar i Dagens Nyheter som tar upp matematikens roll i det moderna samhället.
Artikeln från januari 2010 beskriver hur matematiker ofta kan spåra naturvetenskapliga händelser.
- När matematiker väl har satt tänderna i ett problem så försöker de systematiskt lösa uppgiften. Deras egna frågeställningar väcker nästa fråga.
När fysiker hittar en märklig symmetri i en superkall kristall visste redan matematikerna att symmetrin fanns, det har de räknat ut.
I en artikel från april 2009 beskrivs hur mänskligt beteende kan tolkas i siffror och även hur det kan gå fel. Det fick det kinesiska mattegeniet David Li erfara, när han med sin matematiska formel för att räkna ut risker och värdeändringar på värdepapper, utpekades som "Mannen med den hemliga formeln som förstörde Wall Street". Tack vare hans formel ökade värdet på CDO:er (ett slags obligationer) från 275 miljarder till 4,7 biljoner dollar på sex år. Formeln beskrevs som enkel och vacker, men den var för bra för att vara sann. Bostadspriserna i USA föll, OCD-marknaden kollapsade och banker gick omkull. Många banker har duktiga matematiker anställda.
En spännande del av matematiken är mönster, talserier och samband. Da Vincikoden är kanske den mest kända, men i artikeln "Knäck koden" beskrivs bland annat sifferserien 4, 8, 15, 16, 23, 42...från TV-serien LOST. Hurley vann på lotteri med dessa nummer och sedan dyker de upp på olika ställen i serien. Kate Mosse (brittisk författare) har gjort succe med sina böcker "Labyrinten" och "Kryptan", i DaVincikodens anda.
I kursplanen i matematik står (och kommer alltid att stå) att vi ska arbeta med ämnets betydelse i historien, detta tas upp i en artikel. Anders Björner, professor i matematik beskriver att matematiken alltid har betytt mycket för de vetenskapliga upptäckterna i samhället, men att mattens ställning har stärkts de senare åren, mest för att områden inom matte har gjort annan utveckling möjlig.
Man kan inte i förväg exakt veta vilka resultat som kommer att bli betydelsefulla. Björner funderar på om ämnets medieskugga beror på att det saknas ett Nobelpris i matematik. Tur att det finns två andra internationella pris på Nobelnivå: Den internationella Fieldsmedaljen och det norska Abelpriset. Artikeln beskriver på ett intressant sätt hur man i moderna företag arbetar med matematik, bland annat på IBM, och man funderar på vad matematikerna och deras formler kommer att få att säga till om i framtiden.
Christel Jansson, matematikutvecklare i Höör
Artikeln från januari 2010 beskriver hur matematiker ofta kan spåra naturvetenskapliga händelser.
- När matematiker väl har satt tänderna i ett problem så försöker de systematiskt lösa uppgiften. Deras egna frågeställningar väcker nästa fråga.
När fysiker hittar en märklig symmetri i en superkall kristall visste redan matematikerna att symmetrin fanns, det har de räknat ut.
I en artikel från april 2009 beskrivs hur mänskligt beteende kan tolkas i siffror och även hur det kan gå fel. Det fick det kinesiska mattegeniet David Li erfara, när han med sin matematiska formel för att räkna ut risker och värdeändringar på värdepapper, utpekades som "Mannen med den hemliga formeln som förstörde Wall Street". Tack vare hans formel ökade värdet på CDO:er (ett slags obligationer) från 275 miljarder till 4,7 biljoner dollar på sex år. Formeln beskrevs som enkel och vacker, men den var för bra för att vara sann. Bostadspriserna i USA föll, OCD-marknaden kollapsade och banker gick omkull. Många banker har duktiga matematiker anställda.
En spännande del av matematiken är mönster, talserier och samband. Da Vincikoden är kanske den mest kända, men i artikeln "Knäck koden" beskrivs bland annat sifferserien 4, 8, 15, 16, 23, 42...från TV-serien LOST. Hurley vann på lotteri med dessa nummer och sedan dyker de upp på olika ställen i serien. Kate Mosse (brittisk författare) har gjort succe med sina böcker "Labyrinten" och "Kryptan", i DaVincikodens anda.
I kursplanen i matematik står (och kommer alltid att stå) att vi ska arbeta med ämnets betydelse i historien, detta tas upp i en artikel. Anders Björner, professor i matematik beskriver att matematiken alltid har betytt mycket för de vetenskapliga upptäckterna i samhället, men att mattens ställning har stärkts de senare åren, mest för att områden inom matte har gjort annan utveckling möjlig.
Man kan inte i förväg exakt veta vilka resultat som kommer att bli betydelsefulla. Björner funderar på om ämnets medieskugga beror på att det saknas ett Nobelpris i matematik. Tur att det finns två andra internationella pris på Nobelnivå: Den internationella Fieldsmedaljen och det norska Abelpriset. Artikeln beskriver på ett intressant sätt hur man i moderna företag arbetar med matematik, bland annat på IBM, och man funderar på vad matematikerna och deras formler kommer att få att säga till om i framtiden.
Christel Jansson, matematikutvecklare i Höör
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar