Bättre och bättre i matematik

Building professional capability in schooling improvement

Jag (Christel) sitter nu på tåget hem från Stockholm efter två intensiva dagars konferens för 325 matematikutvecklare och rektorer. Föreläsningar, gruppdiskussioner och erfarenhetsutbyte har fyllt dagarna och nu snurrar det i huvudet av idéer och tankar.

Den föreläsare som rest längst var utan tvekan Helen Timperley som till vardags arbetar som professor vid universitetet i Auckland, Nya Zeeland. Där arbetar hon tillsammans med John Hattie, kanske en mer välkänd skolforskare. De har flera gemensamma forskningsfokus, inte minst kring olika former av feedbacks betydelse för elevernas lärande.
BILD TIMPERLEY

Timperley (Nya Zeeland), Kaser och Halbert (Canada) håller på med en modell för skolutveckling som de kallar utredningsspiralen.
Källa: http://noii.ca/PDF/spiral/spiral-2012.pdf

 

Fas 1 KARTLÄGGNING

Denna fas handlar om utredning av situationen som den är, samla in rätt data att utgå från i förbättringsarbetet.

Without evidence, you are just another person with an opinion. (Andreas Schleicher, OECD)

Scanningen har ett brett perspektiv på hela lärsituationen och man utgår från eleven, familjen och de professionella i skolan.

To create powerful learning environments for ALL learners, we need to weave indigenous ways of knowing with strong evidence-informed practices and innovative and imaginative approaches. In scanning, we want to find out what is happening for learners in each of these areas.

Fas 2 FOKUSERA

I denna fas analyserar man material från scanningen och försöker hitta styrkor-problem och utmaningar. Här ger man rådet att man inte ska utgå från att man vet utan ställa sig frågorna:
Hur vet vi? Är det viktigt?

Fas 3 UTVECKLA EN FÖRANING OM VAD SOM LETT FRAM TILL SITUATIONEN

Hur bidrar de professionella i skolan till både det som fungerar bra och det som inte gör det? Här måste vi öppna upp tänkandet och hitta möjligheter, inte leta syndabockar. Hur skapar vi en miljö som präglas av nyfikenhet istället för försvar?

Vi ska bara se till de faktorer vi har möjlighet att påverka, inte skylla på föräldrar, systemet, eleverna själva eller andra.

Fas 4 DET NYA PROFESSIONELLA LÄRANDET 
Vad är det vi behöver lära oss och hur kan vi lära mera?

Professionellt lärande är skolans kärnverksamhet, och syftet till att eleverna befinner sig i skolan är deras behov av lärande.

Professional learning take places through multiple opportunities, over time, in an atmosphere of trust and challenge. Professional learning is not a one-shot wonder.

Vad behöver vi lära oss mer om? Finns det skolor vi kan lära av eller tillsammans med? Vad är det mest evidens-baserade aktuella tänkandet inom området? Hur kan vi ta reda på vad som fungerar för oss, att de strategier vi väljer är vetenskapligt grundade och fungerande för vår verksamhet?

 Hur ska vi designa vår skola för professionellt lärande, hur ska vi bygga in många möjligheter för lärande i skoldagarna?

Hur ska vi bli säkra på att alla, ledare, lärare och annan personal i skolan har stöd i sitt lärande?

Fas 5 KOMMA IGÅNG OCH GÖRA SAKER ANNORLUNDA

För att göra på ett annorlunda sätt behöver man djupa kunskaper och förståelse kring varför en del saker är mer effektiva än andra. Det handlar inte bara om att pröva nya sätt. Effekten av det nya ska mätas genom sin inverkan på dem som lär sig, elevernas resultat och lärande. Här behövs massor av tid för kollegiala samtal, öppna klassrumsdörrar och reflektion.

Fas 6 KONTROLLERA OM VI GJORT TILLRÄCKLIGT ANNORLUNDA

Ibland har lärare ändrat sin undervisning radikalt, men det har inte alltid påverkat elevernas resultat eller lärande.

It must be good because I have done it. (Timperley) Det är bara bra om det är bra för elevens lärande.

Vi kontrollerar om effekten, nöjer oss bara om effekten är mycket god för alla elever, inte om det blir lite bättre för några få. Bedömning blir ett verktyg för att ta reda på om undervisningen varit effektiv och vad som kan förbättras. Kontroll bör inte ske i slutet av processen utan vara regelbunden så att justeringar kan ske längs vägen.

Vilka bevis ska vi leta efter för att se om vi gör annorlunda? Hur ofta ska vi kontrollera?

 

Vad händer för våra ”learners”?

Hur vet vi det?

Varför är detta viktigt?