Vad händer kring Matematiklyftet?

Under detta läsår pågår Matematiklyftet på ett antal pilotskolor i Sverige, de som ligger närmast oss är Lomma, Malmö och Trelleborg. Lista här.

Informationen om Matematiklyftet är ganska begränsad, men det jag har läst mig till och hört på konferens för matematikutvecklare kan sammanfattas:

• Det har startats upp en lärportal som kommer att vara central för hela satsningen. Den hittar du här.
• Bakgrunden till matematiksatsningen är vikande resultat i matematik för svenska elever, att undervisningen är alltför präglad av alltför mycket individuellt arbete och att eleverna inte erbjuds möjlighet att utveckla alla förmågor.
• Skolverkets sida om matematiklyftet, här finns bland annat regeringsbeslutet.
• Utbildningssatsning för rektorer och lärare som undervisar i matematik.
• Statsbidrag kan sökas för handledare och lärare i grundskola, gymnasium och vuxenutbildning.
• Fortbildningen bygger på kollegialt lärande mellan matematiklärare med stöd av matematikhandledare.
• Förskolans och förskoleklassens lärare kan ta del av anpassade moduler på lärplattformen men statsbidrag kan ej sökas.
• Modulerna är uppdelade i 1-3, 4-6 och 7-9 och efter det centrala innehållet, inom varje modul som tar ungefär en termin att genomföra finns rubrikerna:

• Ansvariga för att ta fram modulerna är NCM och de olika lärarutbildningshögskolorna.

Varje del består av fyra moment
Arbetet i varje del är uppdelat på fyra moment: A, B, C och D. I praktiken innebär det enskild läsning av texter och att se på film samt att reflektera och notera, dessutom innefattar det kollegialt lärande, gemensam planering av aktiviteter, genomförande av dem i klass samt gemensam uppföljning.

I moment A ska var och en förbereda sig inför det gemensamma arbetet. I de flesta delar handlar det om att läsa ett antal texter, ibland att se en film. Några texter är obligatoriska, medan andra är förslag för den som vill fördjupa sig.

Moment B
I moment B samlas hela gruppen för gemensamt arbete. Tiden fördelas mellan att diskutera de lästa texterna och att planera för en aktivitet som sedan ska genomföras med eleverna. En viktig del av Matematiklyftet är att stödja kollegialt lärande där ni tillsammans utvecklar undervisningen genom att diskutera de aktiviteter ni planerar, ger varandra råd, förslag och delar med er av kunskaper och erfarenheter.

I moment C ska aktiviteten genomföras i klassen. Till detta hör också att göra noteringar, som sedan ska följas upp i det avslutande momentet. Mer om noteringar finns att läsa i del 1. Om ni har möjlighet att besöka varandras lektioner, för att exempelvis se hur en aktivitet kan fungera med andra elever, är det naturligtvis bra men inte något krav.

Moment D är återigen ett gemensamt tillfälle då ni diskuterar erfarenheterna från den genomförda aktiviteten och återkopplar till de lästa texterna. Diskussionen sammanfattas i ett par korta gemensamma punkter som sparas. I den sista delen (del 10, moment D) ska hela modulen sammanfattas och då kommer alla anteckningar till användning.

"Ett mål för Matematiklyftet är därför att insatsen ska sätta igång en process som inte stannar av bara för att insatsen avslutats. Mycket erfarna och kompetenta lärare kan bli ännu bättre. Och nyutexaminerade lärare är inte ”färdiga”, de har bara fått sitt körkort så att de kan börja utvecklas på allvar. Det finns alltid mer att lära!" (Helenius & Mouwitz, 2012)


Skolverkets tidsplan (preliminär) för läsåret 2013-14  KOMMER ATT UPPREPAS I TRE ÅR

• Jan 2013   Ansökan görs (antal lärare/skolor)
• Feb-mars 2013   Kommunen får besked om hur många handledare de kan söka statsbidrag för
  (ca 1 handledare på 20% per 20 lärare)
• Mars-april 2013  Huvudman utser handledare
• April-maj 2013  Utbildning för rektorer och handledare (Stockholm)
• Juni 2013 Kommunen får statsbidrag
• Aug 2013 Lärares fortbildning startar
• Aug 2013-maj 2014 Lärares fortbildning fortsätter, fortsatt utbildning för rektorer och handledare.
• juni 2014 Lärares fortbildning avslutas
• Sep 2014 Uppföljning, statsbidrag