Viktiga nyheter för matematiklärare

För ett par veckor sedan kom det en rapport från Skolverket som heter Utökad undervisningstid i matematik

Inte helt oväntat innehåller den information om just utökad undervisningstid i matematik. I årskurs 1 till 3 ska barnen få 1 timme mer matte i veckan. Rapporten innehåller en utmärkt bakgrund från forskningen till varför detta kommer att vara effektivt och det ges också konkreta exempel på vad den utökade tiden ska användas till för att det ska få effekt:

• Det är viktigt med en varierad undervisning. Fortfarande är det alltför mycket tid som används till att eleverna sitter och jobbar med uppgifter i matteboken och läraren går omkring och hjälper till.
• Lärare behöver anknyta det som händer i matteklassrummet till vardagen och livet utanför skolan.
• Kommunikationen i klassrummet är avgörande för elevernas lärande, samtal där både lärare och elever är aktiva är en effektiv väg att utveckla de matematiska förmågorna, enligt både Per-Olof Bentley och LiliAnn Kling Sackeryd, som är ansvariga för forskningsbakgrunden i rapporten.
• Det är viktigt att identifiera de områden där svenska elever har sämst resultat. Det visar sig vara inom geometri och algebra.
• Det är viktigt att vi i de tidigare skolåren lägger kraften på att eleverna utvecklar baskunskaper i matematik, som de sedan kan bygga vidare på. Per-Olof tar ett exempel för att förtydliga detta. Om en elev inte förstått likhetstecknets betydelse, något man arbetar med tidigt, får detta stora konsekvenser och elevens möjligheter att utvecklas senare blockeras.

Jag blev intresserad av delen som handlade om vilka områden eleverna har sämst kunskaper inom och läste vidare i rapporten om att det man vet kommer från resultaten av ämnesprov i åk 3, 5 och 9, men också från PISA och TIMSS. Våra nationella prov mäter kunskaper mot mål i kursplanen och de internationella studierna ger mer information om innehållet i elevernas kunskaper och om utvecklingen över tid.
I TIMSS identifieras tre kognitiva förmågor:

• att tillämpa sin kunskap och begreppsförståelse för att lösa ett problem
  (de svenska eleverna låg här under genomsnittet, både i åk 4 och 8)
• att ha kännedom om ämnesfakta, begrepp, verktyg och procedurer
  (de svenska eleverna i åk 4 låg under genomsnittet, eleverna i åk 8 låg på genomsnittet)
• att resonera i en ny situation
  (svenska elever i åk 4 är ganska bra på detta, elever i åk 8 ligger under genomsnittet)

Både TIMSS och ämnesproven pekar ut att de svenska eleverna har brister inom metoder för beräkningar och geometri. Då är det där vi ska lägga krutet, eller hur?
Läs denna!