Matematiksvårigheter och lässvårigheter under de första skolåren – hur hänger de ihop?
Görel har tillsammans med Ingvar Lundberg forskat och gjort uppföljningar om detta sedan ca 2000.
Det forskas mycket om dyskalkyli (specifika matematiksvårigheter), men forskningen är oklar och bara i början… Det finns ingen enhetlig definition av dyskalkyli. Enligt Sterner och Lundberg är det för tidigt att börja ställa diagnosen dyskalkyli på elever.
Riskfaktorer för matematiksvårigheter
- Bristfällig stimulans under förskoleåren
- Oregelbunden skolgång
- Psykosociala känslomässiga problem, blockeringar
- Låg motivation för skolarbete
- Bristfällig undervisning
- Dyslexi
- ”Dyskalkyli”
KOPPLINGAR MELLAN RÄKNESVÅRIGHETER OCH LÄSSVÅRIGHETER
Både läsning och matematik påverkas av följande:
Allmän kognitiv förmåga
Arbetsminne (komma ihåg information medan man löser en uppgift)
Automatisering: Dyslexi: svårt att automatisera ordavkodning Matematik: Svårt hämta talfakta, känna igen uppgifter, strategier
Regelrigiditet. Eleven vill alltid ha regler, saknar egna idéer, ger upp om det inte finns en regel. Mentalt hinder för inlärning.
ADHD. Tappar tråden, både läsning och matematik ställer stora krav på uppmärksamhet och fokusering
Fonologisk förmåga Läsning: Svårt handskas med ljud/fonem. Matematik: Svårt handskas med mattetermer och talfakta.
En del elever har svårigheter inom båda områdena, en del bara i ett.
VIKTIGA ORD OCH TERMER (a la Gudrun Malmer) Dessa ord är vardagsord, jämförelseord. De är svåra att förstå eftersom de är både subjektiva och relativa (Olle är längre än Stig men kortare än Lars).
Elever behöver möta ett och samma ord i många olika sammanhang för att få en djup och rik förståelse. En normalläsare behöver kanske möta ett nytt ord 10 gånger, en dyslektiker 40 gånger. När och hur gör de det i undervisningen?
En korvgubbe som höll på att lära sig svenska språket frågade kunden om han ville ha senap och ketchup. Kunden sa att han ville ha ketchup och mycket lite senap. Korvgubben blev osäker men bestämde sig för ”mycket” och serverade kunden, som då sa: Tack, det där var lite mycket!
FÖR ATT LYCKAS MED MATEMATIKUPPGIFTER BEHÖVER ELEVEN VARA:
Målinriktad Uthållig Ha tilltro till sin egen förmåga Engagerad Positivt utmanad Intresserad Självständig Uppmärksam Koncentrerad Nyfiken Tåla motgångar
Arbetsminnet används mycket vid matematiken. Olika delar:
Central exekutiv del: Här hålls fokus på rätt saker, här sorteras information och störande information hålls utanför. Visuell spatial del: Inre bilder, det som gör att små barn är så bra på memory, utveckalndet av en inre tallinje. Problem här kan ge svårigheter med tals storlek.Episodisk buffert: Här integreras olika delar av arbetsminnet, mycket viktigt för löäsförståelse och problemlösning.Fonologisk lagring: Det finns en språklig del som håller informationen i arbetsminnet medan vi llöser en uppgift, när du slår upp ett telefonnummer håller du det i huvudet medan du slår numret, sedan försvinner det. Detta används både vid läsning och vid beräkningar. Problem här medför svårigheter att lära in tabeller och mattetermer.
Sterner påminner om att om ett barn inte har informationen i sitt arbetsminne hjälper det inte att han/hon ska tänka efter: Vad var det jag sa att du skulle göra? Förlorad information måste ges på nytt.
Tidiga insatser i matematik (förskolan) har mycket stor verkningsgrad senare i skolan. Starka kopplingar mellan att arbeta med matematik tidigt och att nå målen i år 9. Större än vid språkträning. Möt matematiken i lek, spel och samtal.
UNDERVISNINGENS FYRA FASER som hjälper eleverna
FRÅN DET KONKRETA…1. Den laborativa, konkreta muntliga fasen. Viktigt att barn får sätta ord på sina tankar, prata om det de gör laborativt. Sedan ska det laborativa materialet tas bort.2. Den representativa fasen. Barnen får lösa uppgifter, rita och berätta, och så småningom göra översättningar till den abstrakta matematiken via symbolspråket.3. Befästa, skapa samband, skapa inre bilder.4. Den abstrakta fasen …TILL DET ABSTRAKTA
Tips:
Använd olika laborativa material så att inte eleven låser sig för något. 10 Träknappar, målade med vit/svart sida. Lägg upp, vänd tre, hur många är kvar?Använd tallinjen mycket, ha den i klassrummet, låt eleverna jobba med den för att bygga upp sin egen inre tallinje. Bra med plastskena där du kan lägga tiostavar och enstavar. Många elever ser inte att 34 är avståndet mellan 0 och 34, de ser det som en punkt. Barn har bättre uppfattning om låga tal, när det blir större tal är skalan ”logaritmisk”, det är den förresten för vuxna också, vi har inte samma taluppfattning när det rör sig om miljoner och miljader som mellan 0 och 100. En forskning (Ulf Andersson, Umeå) visade att även barn utan svårigheter ibland har svårt med tallinjen. Är det så svårt eller har vi tappat bort det i vår undervisning?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar