Framgångsfaktorer som fungerar i Sollentuna - vad kan vi lära av de som toppar listor?

SKL (Sveriges kommuner och landsting) gör varje år en öppen jämförelse mellan kommuner. Man räknar ut vilken kommun som ligger bäst till när det gäller slutbetyg, resultat på nationella ämnesproven, meritvärde (sammanräknade betyg) och omvärldskunskap. Man tittar också på resurser som ekonomi och personal. Varje kommun får då en plats i ett slags rankinglista, man kan se med pilar inom vilka områden man har förbättrats eller försämrats, och man kan se vilken plats man ligger på även inom ett område som slutbetyg eller omvärldskunskap.
Om man ser hur det går för vår kommun, Höör så kan man se att vår totalplacering hamnat enligt följande
2009 (då man började räkna ut "rank") plats 149
2010 plats 56 Ett riktigt kanonresultatår, både när det gällde behörighet till gymnasiet, ämnesproven i åk 9 engelska (plats 31) och ämnesproven åk 9 i matte (plats 4)
2011 plats 110
Alltså hade vi inte samma fantastiska resultat 2011 som 2010 men eftersom det finns 290 kommuner så är vi kring den övre tredjedelen. Men nästa år vore det kul att hamna högre, eller hur?

I år (2011, grundar sig på elever i åk 9 som slutade 2010) var det tema matematik i SKLs rapport. Du kan ladda ner den och läsa här eller klicka på bilden.
Särskilt intressant tyckte jag (Christel) att det var att läsa om kommunen Essunga, där den numera riksbekanta Nossebroskolan finns. 2007 låg de i botten på SKLs lista och de bestämde sig för att bli bäst i Sverige. De insåg att det måste till något nytt, något annat än det de haft tidigare för att vbända så negativa resultat. De bestämde sig för att det inte var Essungabarnen det var fel på, utan orsaken till deras dåliga resultat måste sökas i skolan. Deras väg framåt gick genom att börja ta del av forskning kring undervisning, genom att specialpedagoger slutade ta ut elever utan istället gå in och arbeta tillsamnmans med lärarna i klassrummen. Barnen blev sedda, de fick hjälp snabbare när de behövde det, det blev lugnare i klasserna och lärarna upplvde det som en stor fördel att de nu kunde diskutera didaktiska och pedagogiska frågeställningar och tillsammans lägga upp undervisning.
"Det är nästan magiskt ibland, hur bra det fungerar", säger Johanna Lundén, specialpedagog och rektor. Matematiklärarna har startat ett Learning study-projekt, läs mer om det i rapporten. Efter tre år hade kommunen kapat åt sig topplatsen (2010) och i år låg de på plats 2. Allt utan att ha ökat lärartätheten eller satt till mer pengar.
Artiklar om Nossebro finns här: Föräldrakraft Sydsvenskan

En kommun som också har utmärkt sig i årets ranklista är Sollentuna (grattis till plats 19!), nära Stockholm. Deras skolchef Peter Fredriksson (nästan lika engagerad i matematikutveckling som vår Martin) var tillsammans med 4 tända lärare och berättade för oss matematikutvecklare om hur de arbetar med matematik och skolutveckling.

Skolchefen tog upp att det viktigaste med rankinglistor och internationella undersökningar är att man fokuserar inte bara på siffror utan på hur man kan analysera dem och få igång ett arbete som leder till förbättringar. han berättade att deras strategier kring skolutveckling byggde på att det finns många vägar till ökad måluppfyllelse.

• Pedagogiskt ledarskap är viktigt, rektorer ska stödja lärare i deras arbete. Man har lärcoacher i alla ämnen som stöttar och inspirerar i klassrummen.



• Man bygger lärande organisationer
  


• Satsningar på mål - och resultatstyrning, höga men realistiska mål. Deras mål är att bli bäst i Sverige. Peter tryckte på att det är viktigt att politikerna har FÅ mål, och följer upp dem noga.



• Satsning på att stärka och förnya kompetensen hos lärare.
  


• Inflytande och delaktighet på alla nivåer.
  

I Sollentuna har lärare möjlighet att söka pengar till lokala utvecklingsprojekt hos BUN, man skriver en enkel beskrivning och blir sedan projektledare, till exempel för att bygga upp en matematikverkstad. De har Årets lärare - man nominerar lärare som gjort goda insatser och den som vinner får ett pris. Med andra ord satsar man på att utveckla läraren och hennes möjligheter att göra ett gott jobb i klassrummet.

När det gällde matematiken så fanns det flera matematikutvecklare och på varje skola fanns mattesamordnare, många matematikverkstäder, man arbetade med "Förstå och använda tal", nätverksträffar, studiecirklar, man analyserar och rättar nationella prov tillsammans, man hade höga förväntningar på både alla lärare och alla elever. Det var jätteroligt att lyssna på alla enagerade lärare, rektorer och skolchefen, som naturligtvis var stolta över sin kommun och sina resultat, och på väg mot toppen, precis som vi!
/Christel

Höörs elever lyckas mycket bra på de nationella proven i matematik

Sveriges kommuner och landsting (SKL) gör varje år en jämförelse av olika skolkommuner (klicka på länken)och i år var detta uppmuntrande läsning för oss som jobbar med matematikutveckling i Höör.
Hela 98,8 % av eleverna i årskurs 9 (förra årets nior) nådde minst godkänt resultat vid de nationella proven i matematik. Genomsnittet i Sverige låg på 87 % så detta gav oss en fjärdeplats i hela Sverige. En annan sak som SKL mäter är om eleverna får ett högre slutbetyg än vad resultaten blir vid de nationella proven. Här ligger genomsnittet på 21,1 % i landet och vi har bara 14,9 % som får ett högre slutbetyg i matematik. Det betyder att vi inte sätter några "glädjebetyg". Vad får man för medalj när man kommer fyra? Guld, silver, brons, koppar ?
När vi funderar på vad som är orsaken till dessa fina resultat så kommer vi på följande, vad tror ni?

• Vi har fokuserat på målen under några år, vi tror det gör att lärare är mer målstyrda i sin undervisning.


• Många vill förändra sin undervisning till att bli mer laborativ och mindre styrd av läromedel, vi har nu startat cirklar med lärare från 1-3, 4-6 och 7-9 som tillsammans skapar matematikverkstäder på sin skolor och jobbar med "tänket bakom", även förra året hade lärarna tankar och önskan till detta.


• Vi har haft ett antal tillfällen för erfarenhetsutbyte, detta har varit uppskattat och vi tror det har bidragit till de goda resultaten.


• Vi upplever att vi har starkt stöd hos rektorer och kommunledning för satsningar vi gör inom matematiken i Höör.

När vi har dunkat oss, lärarna och eleverna i ryggen en stund börjar vi fundera på vad vi ska göra för att detta ska fortsätta över tid:

• Vidare gemensam tid för lärare som vill utveckla sin undervisning tillsammans utifrån våra lokala mål.


• Fortsätta med cirklar, arbeta mer laborativt, mindre styrt av läromedel.


• Hitta former för en bredare bedömning, ännu mer inriktad mot förmågor och processer, mer bedömning av muntliga och praktiska förmågor och kunskaper.


• Vi vill hitta former för stimulans till elever som kan nå de högre målen i matematik och deras lärare.

GRATTIS HÖÖR!