Anders Palm som arbetar som undervisningsråd på Skolverket berättade om den stora mattesatsningen där kommuner kan söka pengar för lokala utvecklingsprojekt. Det har vi i Höör gjort och i april får vi veta om vi får extra pengar till våra matematikverkstäder, till satsningar på extra intresserade elever och elever med annat modersmål än svenska som vi har sökt.
Läs mer om statsbidrag i matematik.
Helena Karis, också undervisningsråd på Skolverket berättade om de nya kursplanerna, att de låg ute på remiss fram till 5 februari, sedan kommer de att berbetas utifrån alla synpunkter som kommit in och lämnas över till regeringen 1 april. Enligt planeringen kommer de sedan att börja gälla läsåret 2011-12 och det kommer att satsas på en god implemnetering med bland annat ämnesansvariga. I vår kommun kommer vi att arbeta med detta också i ämnesgrupper, och arbeta ihop våra lokala mål med de nya så fort vi vet hur de kommer att se ut. Om du vill se hur det senaste förslaget ser ut kan du läsa här.
Peter Nyström från Umeå Universitet berättade om resultaten av TIMSS Advanced 2008, en internationell undersökning av elever på NV och T-programmens kunskaper i matematik och fysik när de lämnar gymnasiet. Dessa elever läser de högsta kurserna i matematik och förväntas fortsätta på matematiktäta program vid universitet och högskolor. Sverige var med i denna undersökning även 1995 och resultaten på dessa år har försämrats kraftigt. TIMSS 2008 rangordnar länder och där kommer Sverige nu på nionde plats av tio länder. Ryssland leder, följda av Nederländerna, Libanon, Iran, Slovenien, Italien, Norge, Armenien. Efter oss kommer Filippinerna. Det som man ska ta med i sin analys av dessa resultat är hur stor elevgrupp varje land har med i studien. Detta kallas täckningsindex och i t ex Ryssland är index 1,4 %, det betyder att 1,4 % av eleverna i åldersgruppen läser dessa matematikkurser. Svenska siffran är 12,8 % och högre siffror har bara Slovenien och Italien. Något som är intressant är att Slovenien lyckas utbilda 40,5 % av sina elever till samma nivå som vi lyckas med 12,8 %. Vad kan vi lära av dem?
Du som är intresserad av detta ska ladda ner och läsa den fördjupade analys av elevernas kunskaper i matematik som Per-Olof Bentley har gjort. De har sämre förkunskaper med sig från grundskolan jämfört med 1005. Huvuddragen är också att eleverna som avslutar de mest krävande matematikkurserna i gymnasiet har svårigheter med förståelse på bekostnad av procedurhantering. De har också (liksom grundskoleeleverna enligt kvalitetsgranskningen) räknat för mycket tyst i sina läroböcker och pratat för lite matematik och det har ibland förekommit stora tidsluckor mellan olika kurser som har gjort att de har "glömt bort" kunskaper. En tänkbar orsak till försämrade kunskaper är också att det sedan mitten av 90-talet funnits ett större tolkningsutrymme för läraren. Kursernas innehåll har också förändrats och det förekommer mindre användning av matematiska kunskaper i fysiken, det ger färre chanser att använda matematik där. Bråkräkning är ett avsnitt som många elever har svårigheter med även på denna nivå och proportionellt tänkande samt hanterande av negativa tal nämns också som områden med svag begreppsförståelse. Per-Olof Bentley sammanfattar med att eleverna inte gör så mycket räknefel utan att det handlar om brister i begreppsförståelse. Eleverna som inte förstår, försöker minnas, men klarar det inte när det blir mycket. Finns det något så värdelöst som att minnas ett telefonnummer ungefär?
Som vanligt när vi tar del av nya undersökningar med försämade resultat, är risken att man börjar tänka på hur man ska utforma undervisningen så att resultaten blir bättre i TIMSS och PISA, eller att man känner sig nedslagen i sina ansträngningar att förbättra undervisningen. Istället ska vi fortsätta analysera, förbättra det som behövs.
Anders Tengstrand har utvärderat satsningen på matematikutvecklare hittills och hans dokumentation finns här (sammanfattning) och här (fullständig). Han har kommit fram till att satsningen är mycket lyckad, han har sett många exempel på att matematikutvecklarna har blivit länkar mellan vardagsarbete och visioner. Vi har skapat pedagogiska samtalsarenor på skol- och kommunnivå, initierat arbete med problemområden och hittat former för nätverksarbete. Han har sett att det är väldigt viktigt med stöd från skolledning och skolchefer och att det satts av tid i tjänster, som vi har det i Höör!
Konferensen avslutades med en mycket intressant paneldiskussion där en matematikutvecklare, en rektor, en direktör från SKL, en BUN-chef, Anders Tengstrand och Bengt Johansson från NCM diskuterade matematikutveckling med och utan matematikutvecklare. Tankar som dröjde kvar handlade om att det idag ställs högre krav på pedagogiskt ledarskap på rektorer, NCM kommer att bjuda in rektorer till särskilda konferenser med matematikutvecklarna. Vikten av att ta beslut grundade på aktuell forskning och resultat. Anders Tengstrand som har funnit med under många reformer av skolmatematiken har en ljus framtidstro, han uttrycker sig så här: "Vi är på dekis, det är viktigt att förändra undervisningen, men vi har redan gjort en del, det kommer att synas i resultaten inom kort. Det finns ingen enkel lösning och det finns inte bara en lösning!" Han uppmanar oss att inte implementera mål vi inte förstår och som det inte går att koppla till det som händer i klassrummen.
Ytterligare några saker kom upp på konferensen men de får egna inlägg eftersom vi hört mer på biennalen om en del ämnen som kändes extra aktuella för oss i Höör.
(Christel)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar