onsdag 12 mars 2014

Matematikångest och dess effekt på inlärning

...var titeln på en föreläsning jag lyssnade på idag. Det var en dag på Campus Helsingborg, som förresten verkar vara ett mycket trevligt universitet i "det lilla formatet" och det var skolfolk blandat med både "doktorer och doktorander". Föreläsaren var Dr Derek Haylock från University of East Anglia, England.

Haylock använde många bra exempel, bland annat beskrev han sina två döttrar (nu vuxna), den ena tyckte bara det var intressant när hennes pappa förklarade hur först 30% rea och sedan 20% kunde bli en sammanlagd rea på 44% medan den andra dottern slog händerna för öronen och gallskrek att han skulle sluta genast, annars skulle hennes huvud spricka, så förvirrande var det med matte. Gissa vilken av dem som nu är lärare i matematik? Jo, hon med matematikångest, eller math anxiety, som Haylock kallar det. Jag återkommer till hur hon hanterar det. Detta är ett område som är väl beforskat i USA, England och andra delar av världen, men nästan inte alls varit föremål för forskning i Skandinavien. Säkert är det en stor orsak till matematiksvårigheter även hos oss, vi har alla mött elever och vuxna som har tendenser till matteskräck, oro eller ångest när det kommer till nya situationer i matematiken.

Haylock definierar matematikångest som en komplex, känslomässig reaktion vid matematikuppgifter eller blott tal om dem. Det handlar om känslor som rädsla, panik och direkt undvikande. Det är normalt att oroa sig och vara orolig att göra fel, särskilt på prov men detta är något som går utanpå detta. Det handlar om en ohälsosam nivå av skräck, rädsla och oro, särskilt när man utsätts för matteuppgifter inför andra. Den som drabbas får omöjligt att tänka klart och använda kunskaper som hon eller han har. Människan, för detta finns såväl som vuxna som skolelever, är ofta övertygade att de inte "kan matematik" och att de aldrig kommer att klara detta ämne i skolan. Detta leder till att situationer där matematik förekommer undviks, och i klassrummet försöker man desperat lära sig en rad metoder, strategier, procedurer utantill. Många klarar sig tillräckligt bra på detta, och i förlängningen innebär det att dessa personer kanske själva läser en lärarutbildning och hamnar i situationen att de ska undervisa barn i matematik. Just så blev det för Haylocks dotter. Hon är en lärare som har en mycket strikt planering i matematik och håller sig stenhårt i den. Om barnen frågar om något hon inte förutsett svarar hon vänligt att hon ska förklara det dagen efter, och så gör hon. Haylock tar upp att detta är vanligare än man kan tro. Och att många mattelärare med matteskräck omedvetet för över denna på sina elever. 

I was good at geometry, but really frightened of all the rest.
Maths struck terror in my heart: a real fear that has stayed with me from over 20 years ago.
I had nightmares about maths. They only went away when I passed my A level!
It worried me a great deal. Maths lessons were horrific (starka röster om matematik)

Haylock beskrev effekterna av matteångesten, den följer med skolelever in i vuxenlivet och begränsar möjligheter och potential, både för vidare studier och yrkesval. Många elever som upplever matteångest i situationer med ej välbekanta matematikuppgifter utvecklar som beskrivits en stark fokusering på lösande av rutinuppgifter och att minnas en massa regler och detta leder inte till förståelse och djupt lärande, det upplevs inte heller meningsfullt och motiverande. Att ha matteångest samspelar också med arbetsminnet som blir nedsatt. Eftersom eleverna undviker matteuppgifter, tränas de mindre och förmågorna blir dåliga. Det värsta som kan hända är att eleven hamnar helt utanför lärandet, detta är också en av drivkrafterna bakom den formativa undervisningen, där det inte blir möjligt att misslyckas och ställa sig utanför lärsituationen. Det är lätt att dra kopplingen till svaga läsare, som har svårt att läsa, som undviker läsning och därigenom blir allt svagare för att till slut hamna utanför läsandets värld.

Haylock talade en lång stund om vikten av att få igång elevers divergenta tänkande, kreativitet och flexibilitet. Han tog upp (bäst idag...) att det ofta är bra att hitta mönster i matematikuppgifter/problem. Men att vi ibland måste ta ett steg tillbaka och hitta en roligare, mer oväntad, kreativ lösning. Tänka kreativt och hålla möjligheten öppen att det finns en mer intressant lösning! Han beskrev en bra uppgift:
Bilda så många meningar du kan som innehåller talen (inte siffrorna) 3, 4 och 7
Eleverna hittade på:
3 adderat med 4 är lika med 7
Jag har 7 kaniner, 4 rymmer, då har jag 3 kvar
7 kr är 4 kr mer än 3 kr
...men också:
4 är ett tal som ligger mellan 3 och 7
3 gånger 4 är inte lika med 7...

Du kan också utmana dina elever genom att be dem förklara vad det finns för likheter mellan talen 16 och 36.
You get extra points for using lots of different ideas and for coming up with ideas that no-one else thinks of!


Intressant bild, prickarna uppe till vänster representerar en grupp elever  som har goda testresultat/kunskaper i matematik men en låg grad av matematisk kreativitet. De kännetecknas av hög matematikångest, de har en låg självkänsla och de tar inte gärna några risker, då kan de misslyckas. Gruppen uppe till höger har samma testresultat/kunskaper i matematik men en hög grad av matematisk kreativitet. De kännetecknas av brist på matematikångest, de tycker det är spännande med nya matteproblem, deras tänkande är flexibelt, de har en mycket god självkänsla och förväntar sig att de ska fortsätta lyckas i sitt lärande. De antar gärna nya utmaningar och tar risker, de vet att misslyckanden bara kan leda till att de lär sig ännu mer.

Nu har det handlat länge om hur matteångest ser ut och yttrar sig. Och du som läser är säkert lärare och intresserad av att få reda på vad man som lärare kan göra för att undvika eller lindra elevers matteskräck/oro/ångest.
  • Undervisa så att eleverna upplever meningsfullhet och bygg på förståelse istället för att fokusera på ett antal rutinmetoder för olika slags matematikuppgifter.
  • Var mycket uppmärksam på om någon elev visar tecken på matteångest, utsätt inte för pressande situationer, förvänta dig inte att de ska svara på frågor eller förklara sina lösningar inför andra elever.
  • Begränsa dig inte till uppgifter som har ett absolut rätt (och ett antal möjliga fel...) svar.
  • Skaffa ett klassrumsklimat där misstag och fel är tillåtna och välkomna, där elever vet att deras frågor är välkomna och att läraren vill veta om de inte förstår.
  • Var noga med att balansera utmaningar med succéer, eleverna måste lyckas ofta!
  • Försäkra dig om att inte bara rätta svar är det som lyfts upp och premieras på mattelektionerna. Uppmärksamma, hylla och "sätt poäng på" när eleverna har bra idéer, tänker kreativt, arbetar med energi och arbetar processinriktat.
  • Tänk på att en del barn behöver mer tanketid än andra, påminn om att matematik inte är en höghastighetstävling, och att svar inte måste komma inom ett par sekunder.
  • Gör matematiken lustfylld och rolig för eleverna, de måste vilja delta för att kunna utveckla sitt lärande och lyckas!
  • Prata ofta om hur mycket du tycker om matematik, din entusiasm smittar!
  • Varje gång du ger eleverna något slags test, poäängtera att det egentligen är för din skull, så att du får syn på om din undervisning varit effektiv och kan förbättra den ytterligare.
  • Teach maths well!


Derek Haylock har skrivit flera böcker om matematikdidaktik. Denna blev jag sugen på att läsa!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar