torsdag 28 april 2011

Framgångsfaktorer som fungerar i Sollentuna - vad kan vi lära av de som toppar listor?

SKL (Sveriges kommuner och landsting) gör varje år en öppen jämförelse mellan kommuner. Man räknar ut vilken kommun som ligger bäst till när det gäller slutbetyg, resultat på nationella ämnesproven, meritvärde (sammanräknade betyg) och omvärldskunskap. Man tittar också på resurser som ekonomi och personal. Varje kommun får då en plats i ett slags rankinglista, man kan se med pilar inom vilka områden man har förbättrats eller försämrats, och man kan se vilken plats man ligger på även inom ett område som slutbetyg eller omvärldskunskap.
Om man ser hur det går för vår kommun, Höör så kan man se att vår totalplacering hamnat enligt följande
2009 (då man började räkna ut "rank") plats 149
2010 plats 56 Ett riktigt kanonresultatår, både när det gällde behörighet till gymnasiet, ämnesproven i åk 9 engelska (plats 31) och ämnesproven åk 9 i matte (plats 4)
2011 plats 110
Alltså hade vi inte samma fantastiska resultat 2011 som 2010 men eftersom det finns 290 kommuner så är vi kring den övre tredjedelen. Men nästa år vore det kul att hamna högre, eller hur?


I år (2011, grundar sig på elever i åk 9 som slutade 2010) var det tema matematik i SKLs rapport. Du kan ladda ner den och läsa här eller klicka på bilden.
Särskilt intressant tyckte jag (Christel) att det var att läsa om kommunen Essunga, där den numera riksbekanta Nossebroskolan finns. 2007 låg de i botten på SKLs lista och de bestämde sig för att bli bäst i Sverige. De insåg att det måste till något nytt, något annat än det de haft tidigare för att vbända så negativa resultat. De bestämde sig för att det inte var Essungabarnen det var fel på, utan orsaken till deras dåliga resultat måste sökas i skolan. Deras väg framåt gick genom att börja ta del av forskning kring undervisning, genom att specialpedagoger slutade ta ut elever utan istället gå in och arbeta tillsamnmans med lärarna i klassrummen. Barnen blev sedda, de fick hjälp snabbare när de behövde det, det blev lugnare i klasserna och lärarna upplvde det som en stor fördel att de nu kunde diskutera didaktiska och pedagogiska frågeställningar och tillsammans lägga upp undervisning.
"Det är nästan magiskt ibland, hur bra det fungerar", säger Johanna Lundén, specialpedagog och rektor. Matematiklärarna har startat ett Learning study-projekt, läs mer om det i rapporten. Efter tre år hade kommunen kapat åt sig topplatsen (2010) och i år låg de på plats 2. Allt utan att ha ökat lärartätheten eller satt till mer pengar.
Artiklar om Nossebro finns här: Föräldrakraft Sydsvenskan

En kommun som också har utmärkt sig i årets ranklista är Sollentuna (grattis till plats 19!), nära Stockholm. Deras skolchef Peter Fredriksson (nästan lika engagerad i matematikutveckling som vår Martin) var tillsammans med 4 tända lärare och berättade för oss matematikutvecklare om hur de arbetar med matematik och skolutveckling.

Skolchefen tog upp att det viktigaste med rankinglistor och internationella undersökningar är att man fokuserar inte bara på siffror utan på hur man kan analysera dem och få igång ett arbete som leder till förbättringar. han berättade att deras strategier kring skolutveckling byggde på att det finns många vägar till ökad måluppfyllelse.



  • Pedagogiskt ledarskap är viktigt, rektorer ska stödja lärare i deras arbete. Man har lärcoacher i alla ämnen som stöttar och inspirerar i klassrummen.


  • Man bygger lärande organisationer

  • Satsningar på mål - och resultatstyrning, höga men realistiska mål. Deras mål är att bli bäst i Sverige. Peter tryckte på att det är viktigt att politikerna har FÅ mål, och följer upp dem noga.


  • Satsning på att stärka och förnya kompetensen hos lärare.

  • Inflytande och delaktighet på alla nivåer.

I Sollentuna har lärare möjlighet att söka pengar till lokala utvecklingsprojekt hos BUN, man skriver en enkel beskrivning och blir sedan projektledare, till exempel för att bygga upp en matematikverkstad. De har Årets lärare - man nominerar lärare som gjort goda insatser och den som vinner får ett pris. Med andra ord satsar man på att utveckla läraren och hennes möjligheter att göra ett gott jobb i klassrummet.



När det gällde matematiken så fanns det flera matematikutvecklare och på varje skola fanns mattesamordnare, många matematikverkstäder, man arbetade med "Förstå och använda tal", nätverksträffar, studiecirklar, man analyserar och rättar nationella prov tillsammans, man hade höga förväntningar på både alla lärare och alla elever. Det var jätteroligt att lyssna på alla enagerade lärare, rektorer och skolchefen, som naturligtvis var stolta över sin kommun och sina resultat, och på väg mot toppen, precis som vi!
/Christel

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar