KONCENTRATIONSLÄSNING I MATEMATIK
Lite nya tankar fick vi som lyssnade på lärare från Tunaskolan i Luleå när de berättade om sitt projekt med koncentrationsläsning i matematik år 7-9. De läste till exempel all geometri i år 7. Fördelarna måste vara att eleverna kommer in i området ordentligt, slipper uppbrotten när de börjat förstå. Det vi funderar över är vad som händer om elever kommer inflyttande eller flyttar till annan skola?
MATEMATISKT ENGAGERANDE UPPGIFTSFORMULERINGAR
John Mason och Anne Watson höll en mycket tankeväckande timmesföreläsning på temat: Matematiskt engagerande uppgiftsformuleringar. De är båda engagerade i förbättrad matematikundervisning, arbetar med lärarutbildning i England och deras motto är att alla elever tänker matematiskt.
De påminde om att kommunikationen mellan elev och lärare är mycket viktig för lärandet. Lärandets fokus kan skifta beroende på hur en fråga är ställd eller en uppgift är formulerad, detta blev vi mycket medvetna om när vi fick prova på att lösa olika slags enkla uppgifter. Min egen reflektion var att genom att fånga matematiken i vardagen, hitta det gränssnitt som eleverna upplever som svårt, kan man leda eleverna till att de själva generaliserar och ser samband som de kan tillämpa vidare. Ett exempel var:
Vilket tal ligger mitt emellan 28 och 34?
Snart kommer eleven på att det är 31.
Nästa fråga om eleven har svårt att förstå decimaltal: Vilket tal ligger mitt emellan 2,8 och 3,4?
Med hjälp av det som elevn redan vet kan han(hon närma sig det nya, svårare. GENIALISKT!!
Frågor man kan ställa till sig själv:
1. Vilka generaliseringar kan eleven göra av denna uppgift?
2. Vilka överraskningar bjuder uppgiften på? (Vilka aha-upplevelser?)
3. Vilka slutsatser kan man dra?
Titta på en PowerPoint-presentation från föreläsningen här. De ger gott om exempel på bra uppgifter.
Jag var och lyssnade på Maria Lindroth och Per Berggren från Kul Matematik, de pratade om hur man kan utgå från ett A4-papper och utveckla taluppfattning. Läs mer här eller i Nämnaren.
Samma föreläsare pratade också om vilka vinster man kan ha av att arbeta med laborativt material, många goda idéer finner du här.Berggren och Lindoth har en hemsida http://www.kulmatematik.com/ där de bland mycket annat beskriver hur man kan jobba med mattegömmor.
De tycker att ledorden LIVSGLÄDJE, SOCIAL KOMPETENS, RESPEKT, TRYGGHET och KUNSKAP ska styra matematikundervisningen.
Vi var och lyssnade till Håkan Johansson från Didaktikcentrum som berättade om MUS (Matematik Utvecklings Schema). Detta är motsvarigheten till LUS (Läs Utvecklings Schema).
Detta är inget diagnosmaterial, det finns det gott om andra. Det är ett utvecklingsschema som efter en snabb scanning ger besked om:
- var i sin utveckling eleven befinner sig
- var eleven behöver befinner sig i en viss fas av sin utbildning
Läs mer om MUS här. Du hittar de olika stegen och resultatblanketter, så du kan testa det själv i din klass.
Mina reflektioner utifrån att ha läst igenom materialet och hört föreläsningen är att det inte är så enkelt att ta "målfoto" av elevers matematikutveckling. Den är inte linjär, och den har så många dimensioner.
Lite nya tankar fick vi som lyssnade på lärare från Tunaskolan i Luleå när de berättade om sitt projekt med koncentrationsläsning i matematik år 7-9. De läste till exempel all geometri i år 7. Fördelarna måste vara att eleverna kommer in i området ordentligt, slipper uppbrotten när de börjat förstå. Det vi funderar över är vad som händer om elever kommer inflyttande eller flyttar till annan skola?
MATEMATISKT ENGAGERANDE UPPGIFTSFORMULERINGAR
John Mason och Anne Watson höll en mycket tankeväckande timmesföreläsning på temat: Matematiskt engagerande uppgiftsformuleringar. De är båda engagerade i förbättrad matematikundervisning, arbetar med lärarutbildning i England och deras motto är att alla elever tänker matematiskt.
De påminde om att kommunikationen mellan elev och lärare är mycket viktig för lärandet. Lärandets fokus kan skifta beroende på hur en fråga är ställd eller en uppgift är formulerad, detta blev vi mycket medvetna om när vi fick prova på att lösa olika slags enkla uppgifter. Min egen reflektion var att genom att fånga matematiken i vardagen, hitta det gränssnitt som eleverna upplever som svårt, kan man leda eleverna till att de själva generaliserar och ser samband som de kan tillämpa vidare. Ett exempel var:
Vilket tal ligger mitt emellan 28 och 34?
Snart kommer eleven på att det är 31.
Nästa fråga om eleven har svårt att förstå decimaltal: Vilket tal ligger mitt emellan 2,8 och 3,4?
Med hjälp av det som elevn redan vet kan han(hon närma sig det nya, svårare. GENIALISKT!!
Frågor man kan ställa till sig själv:
1. Vilka generaliseringar kan eleven göra av denna uppgift?
2. Vilka överraskningar bjuder uppgiften på? (Vilka aha-upplevelser?)
3. Vilka slutsatser kan man dra?
Titta på en PowerPoint-presentation från föreläsningen här. De ger gott om exempel på bra uppgifter.
Jag var och lyssnade på Maria Lindroth och Per Berggren från Kul Matematik, de pratade om hur man kan utgå från ett A4-papper och utveckla taluppfattning. Läs mer här eller i Nämnaren.
Samma föreläsare pratade också om vilka vinster man kan ha av att arbeta med laborativt material, många goda idéer finner du här.Berggren och Lindoth har en hemsida http://www.kulmatematik.com/ där de bland mycket annat beskriver hur man kan jobba med mattegömmor.
De tycker att ledorden LIVSGLÄDJE, SOCIAL KOMPETENS, RESPEKT, TRYGGHET och KUNSKAP ska styra matematikundervisningen.
Vi var och lyssnade till Håkan Johansson från Didaktikcentrum som berättade om MUS (Matematik Utvecklings Schema). Detta är motsvarigheten till LUS (Läs Utvecklings Schema).
Detta är inget diagnosmaterial, det finns det gott om andra. Det är ett utvecklingsschema som efter en snabb scanning ger besked om:
- var i sin utveckling eleven befinner sig
- var eleven behöver befinner sig i en viss fas av sin utbildning
Läs mer om MUS här. Du hittar de olika stegen och resultatblanketter, så du kan testa det själv i din klass.
Mina reflektioner utifrån att ha läst igenom materialet och hört föreläsningen är att det inte är så enkelt att ta "målfoto" av elevers matematikutveckling. Den är inte linjär, och den har så många dimensioner.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar