Christel berättar från träff för matematikutvecklare i Stockholm:
Pia Enochsson, generaldirektör för Myndigheten för skolutveckling berättade att de håller på att ta fram ett inspirationsmaterial i matematik för förskolan. Hon berättade också att Myndigheten för skolutveckling kommer att omorganiseras från 1 oktober 2008. Då kommer de 11 myndigheterna under utbildningsdepartementet att bli 3. Det kommer en ny myndighet för inspektion av skolor, det som idag ligger under Skolverket. Mer om detta lär vi få höra inom kort!
WEBBMATTEwww.webbmatte.se är en resurs på nätet som varmt rekommenderas. Där finns exempel, genomgångar, uppgifter och videofilmer inom områdena taluppfattning, mätning, rum och geometri, mönster och samband samt statistik och sannolikhet för skolår 6-9. Allt detta på svenska, arabiska, persiska, ryska, somaliska och spanska. Gymnasiets A-kurs finns också på några språk. Under 2008 kommer det även på engelska och polska. Tänk på att detta kan vara en vikig resurs för föräldrar som vill hjälpa sina barn med matematiken. Materialet innehåller också en stor samling länkar till andra matematiksidor på Internet.
Mats Westin och Fredrik Wall som utvecklar sidorna berättade att matematik på både modersmålet och svenska ger större möjligheter till förståelse och på sikt måluppfyllelse. Han tog upp att i snitt 1 av 7 elever i grundskolan har utländsk bakgrund. Av dem når 1 av 3 inte målen för godkänt i matematik. Flera föreläsningar på matematikbiennalen tog upp modersmålets betydelse för matematikinlärning. Om du är intresserad så kontakta mig, så kan du få del av dokumentationen.
NYA MÅLEN ÅK 3
Niklas Westin från Skolverket som arbetar med att ta fram de nya målen i matematik för år 3 var på plats och berättade om processen och kort om innehållet i de nya målen. När de presenterades i juni fick arbetsgruppen massiv kritik och ny tid på sig för att göra målen ”mindre luddiga”. Bara tydliga mål kan vara underlag för bedömning. På Skolverkets hemsida kan man läsa mer om målen, själva förslaget och där skriver man att det är tänkt att målen ska börja användas från höstterminen 2008, och att de nationella proven som mäter mot dessa mål ska ges första gången vårterminen 2009.Ska man kort beskriva hur de nya målen är upplagda så beskrivs först fem matematiska förmågor som eleverna ska ha, sedan sju innehållsmål, viktiga områden. Det nya är att mer exempel ges på vad som är kunskaper inom varje område. Niklas Westin berättade att översynen av övriga kursplaner kommer att läggas upp på liknande sätt, alltså mer styrt innehåll, men fortfarande med frihet till oss lärare att utforma undervisning som gör att eleverna kan nå målen. Han poängterade att målen skrivs med tanken att i stort sett alla ska ha möjlighet att nå dem. Han sa att tidigt utanförskap leder till ökat ointresse, svårigheter och sämre måluppfyllelse. Så fort de nya målen tagits kommer det att starta en implementering på skolorna. Kontaktpersoner från varje skola bjuds tillsammans med skolchefer till en informationskonferens i maj 2008. Det ska också tas fram ett digert kommentarmaterial till målen som ska vara grunden för bedömning och till hjälp för lärare som ska använda dem.På frågor från oss som var med på konferensen svarade Niklas att reformen av kursplaner för hela grundskolan ska vara klart till höstterminen 2010.
ROSE-UNDERSÖKNINGEN VAD ÄR UNGDOMAR INTRESSERADE AV?
Konferensen fortsatte med en mycket intressant genomgång av resultaten i undersökningen ROSE (The Relevance of Science Education). Det internationella ROSE-projektet undersöker 15-åringars intresse, erfarenhet och attityd till naturvetenskap och teknik. Den svenska delen av ROSE visade att det är stor skillnad mellan vad ungdomarna är intresserade av, vad det tycker är viktiga kunskaper och vad vi arbetar med i skolans NO/teknik-undervisning.
Detta intresserar eleverna:1. Hur man ska träna för att hålla kroppen i form2. Hur det känns att vara tyngdlös i världsrymden3. Varför vi drömmer när vi sover och vad drömmarna kan betyda4. Möjligheten att det kan finnas liv utanför jorden5. Hur olika narkotiska preparat kan påverka kroppen….Men inte detta:104. Rengöringsmedel och tvål, och hur de fungerar105. Hur växter växer och förökar sig
Visste borde vi använda denna kunskap när vi planerar NO-undervisning och även undervisning i andra ämnen? Läs mer på Myndigheten för skolutvecklings hemsida om projektet.
PISA 2006 och andra undersökningar- en sammanfattning
Vart tredje år görs en utvärdering av femtonåringars kunskaper inom läsning, matematik och naturvetenskap, ett av områdena undersöks mer ingående varje gång. År 2006 fokuserade man på naturvetenskap, men även de andra ämnena undersöktes. Sedan 2003 har svenska elevers kunskaper i matematik försämrats, från att ha legat över medel till att ha hamnat på medel. En intressant sak som mäts i PISA är hur eleverna skattar sina kunskaper. Väldigt många tycker att matte är ett viktigt ämne, men få tycker att det är roligt. Jag har sammanställningar av resultaten i PISA, säg till om du vill låna och läsa. Det finns material på nätet om det här.
Astrid Pettersson från PRIM-gruppen pratade också om PISA-resultaten. Hon visade på att Finland (som vi nu blivit vana vid) ligger långt bättre än vi, men även Danmark har "gått om". Om man sätter de svenska elevernas kunskaper under luppen ser man att mellan 2000 och 2003 blev de svaga eleverna sämre, de senaste åren (2003-2006) har även de högpresterande blivit sämre. De områden i matematiken som vi fortfarande är bra på är det som läroböcker handlar om: taluppfattning, statistik och sannolikhet. Vad som är positivt är att våra elever säger att de trivs bättre i skolan än tidigare, att de tycker att de får bra stöd av sina mattelärare och intresset för matemetik och självkänslan i matematik är lite högre i vårt land än i OECD-genomsnittet i undersökningen. Det finns också mindre inslag av matematikängslan än i andra länder. Undersökningen TIMSS visade också att de svenska eleverna har gott mattesjälvförtroende, att vi har mycket läroboksstyrd undervisning och att vi har förhållandevis få undervisningstimmar i matematik. NU-03-utredningen konstaerade också att sedan nittiotalet har matematikkunskperna försämrats, men eleverna har lika gott självförtroende, lite likt amerikanerna som tror att de kan även när de faktidkt inte kan det. Lärarkompetensen har sjunkit och ämneskonferenserna på skolorna har minskat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar