Kan vi duka upp för en inlärningssituation där vägen ger möjlighet till kunskapsutveckling?
Bengt presenterade en modell för problemlösning i grupp:
- Tänk enskilt först! Alla ska ges tid att sätta sig in i problemet och börja tänka ut en strategi.
Lös uppgiften i gruppen. Diskutera, agumentera och enas om den bästa lösningen. - Förbered redovisningen. Alla ska vara beredda att redovisa, läraren bestämmer vem som redovisar.
- Redovisning. Här är läraren en viktig person, arbetar med att synliggöra och strukturera innehållet i elevernas tankar. Designa undervisningen...
- Nya problemställningar, gör egna problem! Gärna "top-of-an-iceberg"-uppgifter som visar sig vara större än man först tror. Det finns många användbara problem i böckerna:
3 x 33 problem att bita i (Marie Agrell)
Rika matematiska problem (Hagland, Taflin och Hedrén), fler förslag i länklistan.
Arbeta med att fiska fram nya strategier. Till exempel olika sätt att lösa en subtraktion 56-12 eller 92-17 Hur många sätt kommer du på?
Individualisering = det sker mycket, möjlighet att få tänka på olika sätt i samma rum.
Vi fick ett tips om negativa tal. Vi säger 8 + (-5) åtta plus minus fem. Om vi istället säger 8 plus negativ femma kan det bli lättare att förstå och mindre sammanblandningar mellan negativa tal och räknesättet subtraktion.
Subtraktionen har förresten tre ansikten: Ta bort, Jämförare och Vad fattas upp till?
Bengt sa att matematik handlar mer om att tänka än att räkna, du kan läsa en intressant artikel i Nämnaren där han utvecklar detta vidare. Han avslutar med att skriva att undervisningen har blivit spännande...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar